I finnas, jemte de inhemska, slöjdalster af lika slag från andra länder, för att tjena till jemförelse och utrönande af bättre eller sämre beskaffenhet. Sådana expositioner skuile, för att rätt uppfylla sitt ändamål, blifva ganska kostsamma. vore ändå problematisk, och de torde, under nuvarande tidsförhållanden, icke kunna i någon stat bringas till nöjaktigt utförande. Den id, som frambragt expositioner af hvarje lands industrialster, samlade på ett ställe för att beskådas och sålunda blifva kända i det allmänna, är väl den mest humana i afseende på industri-idkarens fördel, sammanförd. med det allmännas gagn. Enligt denna idt, borde de öfverallt i landet spridda produkterne af industriella arbetet samlas uti,l om man så får kalla det, en enda brännpunkt, kring hvilken ej mindre allmänheten, än industri-idkarne sjelfve, kunde hemta kännedom och draga fördel af hvad den inhemska industrien har att erbjuda. Den utmärkte producenten finner då utan svårighet ej mindre sin öfverlägsenhet, än äfven sättet att klokt använda den till samhällets nytta och egen förmån. Den tänkande industri-idkaren vinner tillfälle för jemnförelser, och tillegnar sig, endast genom åskådande, de förbättringar andras fulländade arbeten antyda, eller ofullkomligheterna vid utförandet varnande framställa. Den ännu mindre öfvade har förmånen att se nya former, mer vårdadt arbete jemte följden deraf, god afsättning till nöjaktigt pris. Den ensidigt beräknande, inom sig slutne industri-idkaren upplyses om det enda sättet att göra tillverkningarne kända och begärliga, öffentlighe:en, och ban ser sig ändtligen nödsakad att sluta sig till den stora samhälligheten, för att dels vinna en bättre bildning, dels också för att genom bekantskap med kunnige män af yrket, samt med konsumenter ernå den dubbla fördelen af ömsesidiga meddelanden och en ökad afsättning. Den fördel staten kan skörda af de allmänna expositioner, som någorlunda fullständigt vunnit bidrag af inhemska industrialster, är större än man vid ett flygtigt ögonkast torde bemärka. Sådana expositioner förete i verkligheten hvad ett land uti industrielt afseende kan åssadkomma, och tjena i sin fullkomlighet till stödpunkter för statistiska och statsekonomiska beräkningar, hvilka på annat sätt: endast gissningsvis kunna sammanfattas. Slutligen är den stora omsättning af slöjdprodukter, som vinnes vid en väl beräkn2d samt genom opinionen och vanan af industriidkarne sjelfve önskad och aktadi, slöjdexposition, af ett särdeles bögt värde. Under det landtbruksmöten, jernverksägares sammankomster, ullmarknader och andra partiella möten af olika industrigrenar med värdefull enighet och framgång som oftast inträffa, hörer eft allmänt, industriellt möte, i förening med en i stort anstäld, någorlunda fullkomlig exposition af inhemska slöjdalster, hos oss ännu till en ibland de vigtigaste af fromma önskningar. Intilldess en sådan önskan kan förverkligas, anställande af sådana expositioner, som de, hvilka Deras nyttaj må man förgäfves vänta sig att genom : hittills här blifvit föranstaltade, tillvägabringa annat än att förete strödda prof, vunna af den goda viljan, som, med några undantag, van att skåda hufvudsakligen sig sjelf och sin egen omgifning, icke vågar sig ut på ett större synfält, der hela landets industri, till jemnförelse med egna små bidrag, kan efter förmåga betraktas antingen till en del, eller i sin helhet. Slutföljden af brist på industriel samhällighet kan icke blifva tvifvelaktig. Våra här i Sveriges hufvudstad åren 1834, 4840 och 1844 af Svenska Industriföreningen med o0spard möda, omsorg och sakkännedom föranstaltade expositioner af Svenska slöjdalster ådagalägga tydligt förhållandet med dessa tillställningar. Till den försfa af de nämnda expositionerna hade omkring 290 industriidkare, konstnärer, verk och inrättningar, äfvensom idkande af den så kallade husslöjden, inlemnat tillsammans 2002 artiklar af olika slag och beskaffenhet. Den andra expositionen hade omkring 200 insändare, med 1075 artikelnummer; och vid den tredje uppgick antalet af insändare till 240 och artiklarnes nummertal till 13536 ). Häraf synes, att Sveriges industri vid sina expositioner hittills ej varit representerad af större antal än nära 300 insändare, och att maximum af artiklar, som inkommit, i nummertal utgjort 2002. — En med våra industriella förhåManden obekant statistiker eller technolog skulle häraf kunna draga de besynnerligaste slutsatser; våra landsmän finna deremot, att det nästan icke kan vara annorlunda. Detta lärer också ej kunna ändras förr än man, med fåstadt afseende på den i det föregående anförda grundideen, anser slöjdexpositionernas hufvudföremål vara annat än utställande till försäljning, 34 det tillåtas mig, att, till stöd för hvad förut I rm mi OO oOe———n — ALL — rn nm mm dt FN bee hr — TA blifvit yttradt, framlägga en ur officiella handlingar. hemtad öfversigt af förhållandet med de expositioner af franska industriens alster, som blifvit föranstaltade i Paris. Den första expositionen blef anställd år 1798 och hade då ej flera än. . . . -. 440 insändare. Den andra, år 1801, räknade 220 tredje 4802, 340 p fjerde 4806, D 41422 femte 4819, 4662 sjette 4893, 4648 sjunde 4827, 4795 åttonde 1834, 2947 nionde 4839, 3381 tionde 1844, 3960 Dessa uppgifter visa äfven det anmärkningsvärda, att på en tiderymd af 46 år antalet af insändare, i tilltagande utom år 1823, blifvit trettiosex gånger större än det från början var. Men icke blott det ökade antalet af insändare har ådagalagt franska industriens utomordentliga framgång; äfven de förbättringar tillverkningssätten undergått och den stora mängd. utmärkta artiklar, som var samlad vid expositionen år 1844, böra derjemte hufvudsakligen tagas i betraktande. Allt detta inJhemtas genom den berättelse af centralnämnden för denna exposition, som under titel: Exposition des Iproduits de YIndustrie Francaise en 1844; Rapport Jdu Jury Central, i tre tomer utkommit i Paris. — JEj mindre centralnämnden än äfven alla sakkunniga personer, som voro närvarande, hafva dessutom försäkrat, att denna onde industriella exposition varit den mest lysande af alla. Utsänd för att studera den. märkvärdiga exposition, som nu är i betraktande, tillbragte jag i det dertill egnade palatset fyratio dagar, knappt tillräckliga för ett nogare studium af de märkvärdigaste lartiklarne. a För den, som ej varit i tillfälle att taga någon närmare kännedom af det storartade i en sådan tillställning, lärer den generalplan af palatset, som jag anhåller vid detta tillfälle få fromlägga till beskådande, icke vara utan intresse. Deraf synes, att det stora galleriet, egnadt tin uppställning af machiner, hade en längd af 468 fot och. en bredd af 441 fot. De omgifvanda gallerierna, utgörande, med det förstnämnda, ett i afseende E på kommunikationen oafbrutet helt, kunna betraktas Aa AR När