Aftonbladet – 1 juni 1847, sida 1

it Uh, pe NllldaaRER CCD Oo vo om Til NEW-YORK lär sjölägeniet för nögia Passicrare med rya I snällsegla de Br ggen CHRISIINE, ford of Kapt. P.P Werness. Närma:e uwderrättelser hos EGGERT NAUCLER SON. FASS VE 0 sr SUBETETA FÖREDRAG AF HR PROFESSORN OCH RIDD. PALMSTEDT VID SVENSKA SLÖJD-FÖRENINGENS ALLMÄNNA ÅRSSAMMANKOMST DEN 26 MAJ 4847. (På begäran benäget meddeladt af författaren.) M.ne herrar! Den rörbehet, som utmärker vår tid, bemäktigar sig alla v.tandets, kunstfärd ghetens och arbelsskicklichetens otaliga utgreningar. — Ingen år stanna, för att låta en annan ila sig forbi. Hva:je led måste åtlyda den stora, den mäktira krat, som lik en härförare manar sina skaror att framhärd:gt fortgå på eröfengarnes mödosamma bana, tills vid målet för ansträngningarne, frid. och välstånd räcka belön.ngens sköna krans åt de lycklige segervinnarne. Ibland de hufvudsakligaste samhällssysselsättningarne, kau väl ingen mer väldigt deltaga i tidens allmänna rörlighet, än industrien. Hen: nes kraftiga inflytande på enskild och allmän välmäga, kennes föruiåga att nu taga vetenskap, konst ech arbetsskicklighet i anspråk, under det bilining, konsterfarenhet och redbarhet deraf blifvaoundvikliga följder, påkalla statsmennens vårdande uppmärksamhet och öka menn:skovännens glada förhoppningar. — Industr:en visar Jem ratta vägen till folkens lycka och trefnad. Dygd, kumkaper oci flit äro hennes buidsförvandter; och med deras tillhjelp skall bon, omhuldad af en öm vård och hägnad af med tidens kraf öfverensstämmande lagar, med: jemna och säkra steg leda samhället till den höjd af sjeifstandighet och anseende, som den stora tinsens ordnin: kan fordra och medgiiva. För ingen af industriens besky:dare, vårdare, .dkare och vänner kan det vara obekant huri lofvånde de redan uttagna stora stegen på hennes vidsträckta område, i flere länder af den civiliserade verlden visat sig vara, och huru vissa staters befolkning, genom användande af kloka beräkningar, nya uppfinningar och förbättrade arbetsmethoder, kunna vinna cn utkomst som, fastän ibland beklagligen minskad af oförmonliga naturinflytelser, ändå i allmänhet är tillräcklig, — då och då riklig. Det är användandet af industrigrenarnes samfälda kraft, som alstrar ett så beskaffadt förhållande; och uti ett sådant användande utvecklar den djuptänkte, frisinnade statsmannen sitt snille, sina höga egenskaper och sin vidsträckta erfarenhet. — Men hans bemödanden fordra stöd af en annan medverkan. Denna för industrien i så många afseenden vigtiga förmån räknar sin uppkomst från några tiotal af år tillbaka och igenfinnes uti de Föreningar till befordrande af nationalindustr, hvilka tid efter annan bildat sig. De utgöra — om man så får kalla det — den ledtråd, som redan börjat föra industriidkaren och hans arbetare ur den irrgång, uti hvilken de blifvit inledde genom förflutna tiders häfdvunna mening om nyttan af ett yrkes qvarblifvande på sin gamla punkt, oaktadt alla andra företag åtlydt framskridandets lag. Denna ledtråd bar man, som det vill synas, med både tillförsigt och intress2 omfattat; och detta för industriens vänner behagliga förbållande har gifvit mig anledning utbedja mig, att vid detta högtidliga tillfalle få framlägga några tankar rörande föreningar till industriens förmån; om de fördelar industriidkaren kan tillegna sig genom besök i främmande länder, samt om expositioner af slöjdalster och det inflytande såIdana expositioner, antingen endast af inhemska eller blandade inhemska och utländska tillverkningar, kunna utöfva på ett lands industri. s Då vi bärifrån Norden betrakta föreniogarne till industriens förmån, så finna vi, alt dessa, i likhet med upplysningen och det bögre vetandets många grenar, härleda sig från Södern. — Den ännu på sitt fyrationdefemte år, i alltjemnt stigande verksambet fortfarands centralföreningen för Frankrike, la Socidt dencouragement pour PFindustrie nationale, grundlades i Paris år 4802. Hennes utdelningar af stora pris och medaljer för nya uppfinningar och förbiättringar i näringar och konster; de försök och prof, som på henn-s bekostnad anställas för alt inhemta värdet af nya methoder, eller för att lösa vissa konstuppgifter; utgifvandet af den rikhaltiga, techniska tidskriften: Bulletin de la socicl Mencouragement pour Vindustrie nationale, som äfven i vårt land med intresse rådfrågas, vore tillräckliga bevis på denna förenings verksamhet och värde, om ej hennes anseende dessutom ökades genom de i den civiliserade verlden bekanta namnen Tienard, Charles Dupin, Håricart de Thury. Brongniart, Dumas, Olivier med flere. Aderton år derefter, eller år 4820, bildades för Preussen, i Berlin en förening, som har samma riktning och utger sedan 4822 sina förhandlingar, men är lämpad effer de förhållanden, hvilka tillhöra denna vidsträckta och, som bekant, af flere olika industriella celementer sammansatta stat. Der Verein zur Beförderung des Gewerbfleisses in Preussep,, af hvars utbildning till dess nuvarande inflytelserika mognad geheime finansrådet Beutb har den högsta förtjensten, kan anses vara ett af de stora häftygen, som begagnats vid detta lands upplyftande till den höjd af industriet kraft och anseende, på hvilken det sig nu befinner. — Utom en sådan förening, hide Preu:sen, oasktadt sitt förträffliga teknologiska institut (Gewerbe-Institut) under Beuths eget inseende och högsta styrelse, samt sina slöjdskolor (Gewerbe-Schulen), con nat dan mo. fe LT LÄ EAA Nm. Å