Aftonbladet – 31 maj 1847, sida 2

l Ihr S. gifver sin afskedskonsert, uppfylles denna önI skan till en del, då han bland annat äfven kommer att gifva Rombergs genialiska fantasi öfver Svenska nationalmelodier. Vi önska den talangfulle konstnären vid detta tillfälle allt det deltagande från allmänhetens sida, som han så väl förtjenar. —U— Kommersekollegii und. utlåtande öfver åtskillige handlandes och skeppsredares i Götheborg und. ansökning om tullfri införsel af inventarier till nybyggda fartyg. ; (Slut från Lördagsb!.) För att visa införseln och utförseln af de hufvudsakliga, för fartygs utredning erforderliga artiklar, samt tillverkningen af segelduk här i landet, under 40 år, har Kollegium låtit upprätta den under Lit. B. härvid i und. bifogade tabell. Af de häruti inI förda uppgifter synes, att, utom förtullning af strani dadt gods, efter 40 proc. af auktionsbeloppet, någon I synnerlig iuförsel af ifrågavarande artiklar icke ägt rum och att utförseln af segelduk hvarje år varit större än införseln, och vanligen högst betydligt öfverstigit densamma, samt att tillverkningen af denna vara, som år 4835, då införseln deraf ännu var förbjuden, utgjorde endast omkring 234,000 alnar, sedermera stigit till nära 335,000 alnar år 4849, och år 18435 utgjorde mer än 404,000 alnar. Då tågvirke tillverkas såväl af handtverkare, lydande under skrå, hvilka icke till embetsmyndigheIterne aflemna någon uppgift på tillverkningarnes beopp, som af fabrikanter, har man icke någon annan ledning för bedömandet af denna näringsgrens tillväxt eller aftagande, än antalet af personer, som dermed sysselsätta sig. Förhållandet i detta afseende år 1838, då tågvirke blef till införsel tillåtet, och jår 4845, det sista för hvilket uppgiften härom ini kommit, var följande: l År 4858: fabriker 47, arbetare 82; handtverkare i I städer och köpingar, mästare 63, gesäller 70, lär. lingar 73, hvarjehanda personer 6; summa 344. l År 4845: fabriker 28, arbetare 1358; handtverkare i städer och köpingar, mästare 74, gesäller 72, lärlingar 72, hvarjehanda personer 4; handtverkare I på landet, mästare 3, arbetare 9; summa 399. Tillökning: fabriker 14, arbetare 56; handtverkarei städer och köpingar, mästare 8, gesäller 2; bandtverkare på landet, mästare 5, arbetare 9; summa 99. 2 personer; summa 3. Det uppgifne tillverkningsvärdet för repslarerifabrikerna var år 4838: banko 64,6142 rdr och år 4845 bko 91.934. Tullafgiften för de sistnämnde år införtullade ankare, kettingar, förhydningsbleek och spik, segelduk, tågvirke och s. k. skeppsinventarier (utom hvad af dessa artiklar blifvit inköpt på auktion efter strandade fartyg), har utgjort omkring 5400 rdr, hvaraf likväl 2390 rdr blifvit återbetalde för fyra, utländske män tillhörande fartyg, och 350 rdr i restitution af 235 proc. för 5 st. svenska undersåter tillhöriga fartyg; så att, efter afdrag af de återburna medlen, tullinkomsten under året för dessa varor endast utgjort 2680 rdr. Priset på hampa, tågvirke och segelduk i Petersburg och Riga, efter de från konsulerne inkomna uppgifter härom, synes af den under Lit. D. bifogade uträkning. Då fråga nu icke är om tullbestämmelserna i allmänhet för de till fartygs fullbordan och utredning erforderliga artiklar och en granskning af tulltaxan jinom kort tid förestår, har kollegium för nårvarande endast bordt i underd. yttra sig om de lättnader, som möjligen skulle kunna beviljas för första utredningen af nybygda fartyg. Härvid torde i främsta rummet böra betraktas den stora vigt, skeppsrederiet äger för Svergei ckonomiskt och politiskt afseende. Landets läge, omgifvet till större delen af hafvet; tillgången på ett stort antal säkra och rymliga hamnar; förrådet af ji det för skeppsbyggnad vigtigaste materiel; behofvet jaf många fartyg för utförseln och de tunga och skrymmande varor, som här frambringas, och för införseln. af den inom landet mest behöfliga främmande vara; nödvändigheten att, under ett kallare luftstreck och med en mindre fruktbar jord, icke församma någon af de näringar, som med framgång kunna idkas; behofvet af sysselsättning och förtjenst för den talrika, ständigt växande befolkningen i landets vidsträckta skärgård; dess inbyggares utI märkta fallenhet för sjömansyrket, under det de icke utan stor svärighet kunna vänjas vid annat arbete, än det på sjön; och slutligen det stora inflytande, som tillgången till öfvadt sjöfolk måste äga på möjligheten af landets försvar i krigstid, och rikets styrka och anseende i allmänhet: — allt detta jutgör omständigheter, som utan tvifvel redan bafva fästat E. EK. M:ts nådiga uppmärksamhet. Men härtill kommer dessutom, att, då icke allenast norska, utan äfven de flesta främmande nationers fartyg, till följd af de i många afseenden nyttiga reciprocitets-tråktaterne, kunna täfla i segelfarten på iSverge från hvilket land som helst, och jemväl draga fördel af den till uppmuntran för svenska sjöfarten så aflägsna länder först beviljade tulllindring; så blir det ännu mera angeläget att, så vidt möjligt är, söka undanrödja de hinder, som kunna ligga i vägen för svenska skeppsfartens utveckling och förkofran. . De åtgärder, som i detta afseende kunna vidtajgas, torde icke böra fördröjas på en tid, då man i Frankrike är betänkt. att genom beviljandet af tullfri införsel för åtskilliga artiklar uppmuntra skeppsbyggeriet i detta land, och då af engelska parlamentet en kommittet blifvit nedsatt, för att undersöka frågan om navigations-aktens upphäfvande. Enligt de underrättelser, som i enskild väg kunnat erhållas, lär väl betänkandet från denna kommittå icke under nuvarande session komma att föreläggas parlamentet; men man har anledning förmoda, att flere inflytelserika personer inom detta, af olika politiska åsigter, äro böjda för upphäfvandet af det tvång, som hittills i så betydlig mån inskränkt sjöfarten på engelska hamnar med andra nationers fartyg, och att verkan af de redan införda friare grundsatserna i tull-lagstiftningen haft ett fördelaktigt inflytande på det allmänna omdömet i denna fråga. Det är klart, att, om en förändring af engelska navigations-lagarne kommer att äga rum, skola de största fördelarne deraf tillfalla sådana länder, der man vetat begagna sina naturliga tillgångar, för att skaffa sig en betydlig handelsflotta och således är i tillfälle att först begagna de för främmande fartyg medgifna rättigheter. Lästetalet af svenska fartyg har väl på de sednare åren stigit; men tillökningen deri har icke varit så stor, som t. ex. för norska fartyg, hvilkas drägtighet år 4825 utgjorde 87,808 kommers-läster och år 41844 uppgick till 446,748 kommers-läster, oberäknadt 3560 fiskefartyg, på hvilka 2497 man voro sysselsatta. En stor del af dessa fartyg snvändas i sjöfarten till och från Sverge. År 4845 ankommo till vårt land 4059 norska fartyg af 85,574 dr Mr Ives HNOTS TE: SA TF oc Z Minskning: handtverkare i städer c., 1 lärling och