Aftonbladet – 29 maj 1847, sida 2

genomgick förhandlingarne, rättfärdigades vid detta tillfälle af det ringa antalet åhörare. Sällskapets ordförande, presidenten von Hartmansdorff, öppnade sammankomsten, hvarefter direktionens och revisorernes berättelse för det sednast förflutna året upplästes. Hr generallöjtnanten Lefrån uppsteg derefter och helsade alla dem välkomna, som infunnit sig af ädel drift att söka uppmuntran till att verka för samma mål. Han ville icke för dem ånyo uppdraga den redan ofta tecknade bilden af superiets hemska följder, utan blott uppmana till verksamhet för denna lasts. afskaffande och till inträdande i detta förbund, då genom krafternas förening mer skulle kunna åstadkommas, än af splittrade individer. Han bemötte någras åsigt, att alla sträfvanden på nykterhetssällskapernas väg voro fåfänga, med ett vädjande till tiden, ty hastigt kunde denna reform icke försiggå: och uppmanade till fördragsamhet vid andras hån. Vid efterseende i häfderna funne man, att alla stora moraliska förbättringar mött samma motstånd som denna, och gått lika långsamt, men säkert framåt. Moses hade icke hunnit föra sitt folk in i det förlofvade landet, men Josua hade fullbordat hans verk; likaså Gustaf Wasas ättlingar det värf, han icke hade hunnit utföra. Talaren slutade sitt föredrag med ett bibelspråk, som kunde sägas innehålla andemeningen af hans tal: En plantar; en annan vattnar och ger störden. Professorn doktor Berg uppläste sällskapets inrikes berättelse. Vid en jemnförelse mellan nykterhetssakens skick nu och för tio år tillbaka, då detta sällskap stiftades, visade sig, att den vid sistnämnde tid tillvarande Stockholms nykterhetsförening hade uppgifvit allt hopp om möjligheten att åstadkomma något godt och att år 4837 ej fanns mer än 40 nykterhetsföreningar, hvaremot desses antal nu utgör 359 med öfver 94, 000 medlemmar, och presterskapet vitsordar från många delar af landet bränvinssupandets aftagande samt domhafvanderne i flera län förmäla detta vara orsak till minskning i brottens antal. Berättelsen redogjorde för förhållandet i hvar provins; men det skulle blifva för vidlyftigt att här upptaga alla dess data; några torde vi få meddela. I Nättraby socken i Blekinge har en stor lönkrog nära kyrkan blifvit förvandlad till skola. Småland är rikast både på föreningar och ledamöter, de sednares antal uppgående till 23,000. I Eksjö har en krögare, som tillika eger en stor landtegendom, nedlagt bränni gen derstädes, såsom förderflig för egendomen. Enligt berättelse från sällskapets agent, magister Stnhoff, äro kustboerne i södra delen af Calmar län rysliga att supa, men de kommo dock gerna att höra hans tal för nykterhetens befrämjande. I Gestrikland och Helsingland hade nykterhetssaken haft framgång intill 1844, då de, af den bekante Erik Jansson väckta, religiösa oroligheterna hämmade den. Till flera provinser hoppades säliskapet under denna sommar kunna skicka agenter för att hålla föredrag. Till bevis på, huru folket sjelf understöder nykterhetssaken, upplästes tvenne af bönder i Wermland skrifna bref, af hvilka det ena handlade om en bonde, som från goda anlag och omständigheter förfallit. i dryckenskap och fattigdom, blifvit en general-supare och nästan ett fattigbjon, men genom en i hans socken stiftad nykterhetsförening återkommit till sans och bättring samt vunnit sina medborgares förtroende: Ordföranden tillkännagaf, att den utrikes berättelsen icke kunde meddelas, emedan sjöfartens sena öppnande hindrat ankomsten af dertill nödiga utländska skrifter. Hr med. d:r Liedbeck förklarade ur medicinsk synpunkt skadligheten af bränvins begagnande, äfven i den ringa qvantitet, som får namn af aptitssup. Bränvinet verkar på en tom mage en retning, som leder till dess öfverlastande med mat, frambrinsar ett feberaktigt tillstånd och benägenhet till sömn efter måltiden, gör blodet kolhaltigt och löser gallhartset. Det är sannt, att spirituösa drycker verka lifvande på krafterna för ögonblicket; men samma verkan hafva flera gifter, och det kan likväl icke falla någon in att nyttja dem. Talaren ansåg afskaffandet af aptitssupen och af bränvins förtärande mellan måltiderna böra utgöra föremål för sällskapets särskilda verksamhet. Hr Magister Levin framlade i ett lysande föredrag några betraktelser öfver bränvinets förderflighet, både för kropp och själ. Han uppställde trenne trosartiklar, dem hvarje mensklighetens vän borde bekänna, nemligen att bränvinet hvarken är nödigt eller nyttigt, utan tvertom skadligt; att dess missbrukande derför bör utrotas; och att nykterhetsföreningar äro det verksammaste medlet dertill, hvilka satser han utförligt sökte bevisa. Den här samlade föreningen hade i 40 år belägrat bränvinssuparnes här, liksom grekerne fordom i 40 år belägrat Troja; men, olikt desse, hade föreningen ännu ej segrat. Detta borde dock ej nedslå modet; den hade likväl gjort åtskilliga framsteg, och i verldens historia är ju en dag ett-år, ett år ett sekel. Han framställde i lifliga färger ett par efter sanna tilldragelser tecknade taflor af bränvinets följder och ändade sitt tal med en bön, hvars amen slutade högtiden. H. K. H. Kronprinsen ankom mot slutet af sammankomsten. RANA ARR ennen — Då vi förmode, att Aftonbladets läsare i gårdagsbladet tagit kännedom af en redogörelse, som der finnes omförmäld, angående Stockholrus