Aftonbladet – 29 maj 1847, sida 2

SE TON), EN SKILDRING FRÅN SLUTET AF FÖRRA ÅRHUNDRADET. FÖRSTA DELEN. TJUGUNIONDE KAPITLET. Huru förunderliga måtte de känslor och tankar vara, med hvilka en flicka vaknar på sin bröllopsdag! Äfven hos Charlotte, öfver hvilken grannlåtens och fåfängans gudomligheter utgjutit allt silt skimmer, uppstodo allvarsamma funderingar. Hon påminte sig samtalet med sin bror på förlofningsdagen; detta samtal kom henne att betänka en makas pligter... men huru uppfylla dem? ; Så obildad hennes mor ock var, förestod hon likväl med ordning och skicklighet sitt husmoderliga kall. Charlotte anade nu för första gången, att hvarje stånd harsin särskilda ekonomi; att äfven de högst uppsatta måste på den använda all möjlig uppmärksamhet, så framt de ej skola förstöras af domestiker och deras anhang; att, om hon-ej just så, som hennes mor, behöfde sjelf lägga handen vid sysslorna; hon likväl borde förstå dem; ty, slöt hon ganska förnuftigt, huru skulle jag blifva klädd, om jag läte min kammarjungfru kläda mig efter sitt behag, och jag ej sjelf förstode det? För första gången väckte det hennes bekymmer, att hon ej det minsta lagt hand vid bushållet, och hon beslöt allvarligt.att: förbättra sitt fel. Det är en stor lycka, tänkte hon, att jag och min mor bo i samma hus; jag skall i allt rådgöra med henne..s . Länge fick hon likväl ej tid alt öfverlemna sig åt sin? allvarsamma betraktelser; ty kammarjungfrun kom: in, och vid hennes åsyn flög tankangenast öfver på fester, spektakler, diamanter och kärlek. Hon hade just slutat sin morgonklädsel, då hennes mol inrusade i rummet och ropade: Charlotte, Charlotte! kan du tänka...! FHvad då, söta mor? .. Adelbeim. har: skickat hit två stora askar... det 3 säkert dim brudskrudv., ) Se A. B. M 99— j 415 ) a ch 100. 102, 103,-108, 109, 114, 117, 11ö, 116, 118