Aftonbladet – 26 maj 1847, sida 2

Fv ; SET ON) EN SKILDRING FRÅN SLUTET AF FÖRRA ÅRHUNDRADET. FÖRSTA DELEN. Sedan Albertinas enkla toileit var fulländad, läste hon predikan för sig sjelf, eftersom hon ej kunde vara i kyrkan och höra sin egen lysning afkunnas. Gården låg så nära kapellet, att hon i den djupa tystnad, som omgaf henne, förnam orgelns toner, och med djup rörelse in-täwmde i den heliga sången. , När gudstjensten var slut och folket strömmade ur kyrkan, märkte hon, huru alla sågo åt kaplansgården, och huru de, i stället att skingra sig hvar åt sitt håll, nästan i procession följde sitt gamla prestfolk hem. En hög purpur gjöt sig öfver hela hennes ansigte. — i Efter vanligheten gick hon emot fosterföräldrarne. Olfverraskad vid hennes åsyn, utropade fru Malla, då den älskeliga flickan kysste hennes och gubbens händer: Kors bevara mig så vacker du är! Har du nånsin sett så vacker brud, som vi här få i Jul? ... säg, farl) Småleende betraktade gubben det sköna barnet; han ville varna, ville säga något om den snart flyende, förgängliga fågringen, men var ej i stånd dertill, utan lade i stället sin hand på det blonda hufvudet. Gud välsigne dig, mitt barn! utbrast han, under det ett par stora tårar fuktade hans ögonlock, Gud välsigne digb Honom sjelf nästan -omedvetet trängde sig sedan öfver hans läppar: Och bevare dig! Och när pröfningens stund nalkas, måtte du då segrande gå ut ur striden, och sist i vårt rätta fädernesland få emottaga lifsens kronal Amen! sade gumman fromt. Albertina dolde sina tårar vid sin moderliga väns bröst Den skärande smärta, som genomfor henne vid hennes fosterfars ord, lemnade nu rum för åtankan på dagens högtid, och hon hlef snart åter fullkomligt glad, då hon ur gummans händer emottog första gåfvan -på sin första lysningsdag. När den gamla sagt amen och torkat sina ögon, intog ett på sitt sätt skälmskt leende det allvarsamma och högtidliga i hennes anletsdrag. Hon trippade till sitt -skåp och framtog en liten dosa, hvilken hon nigande öfverlemnade tll Albertina, som emottog och öppnade den. Deruti fanns, först ett hopviket rosenrödt sidenstycke omkring ett qvarter i all ng fyrkant, sedan en liten med schattersöm sydd sidendyn2, hvårpå en ungefär fingerslång siliverkäpp och dito krycka voro fastsydda. ) Se A, B, 24 99—102, 105, 108, 109, 111, 143, 115 och 116