Aftonbladet – 21 maj 1847, sida 3

Article Image
hon ämnar sig in i slöjder eller icke. KommitteIrade föreslogo derföre: att organisationen måtte inskränkas til ett mindre antal elever, hvilka ega de sakkunskaper, dem hvar och en bör innehafva, hvilken fullständigt genomgått de i sednaste tider föreslagna apologistskolor; att lärarne måtte blifva 6, ibland hvilka den lämpligaste borde utses till direktör, hvilken likväl icke för framtiden finge boningsrum inom institutet; att professorernas och sekreterarens löner borde höjas; att de gamla läroämnena, föredragna i högre och lägre års-kurser, måtte bibehållas, med tillägg endast af krok-liniers konstruktion, beskrifvande geometri, architektonisk och ornaments-ritning (som kunde erhållas vid fria konsternas akademi), samt varukännedom; att slutligen lärotiden borde bestämmas till 2 år, hvarvid alltid borde ikågkommas, att eleven icke efter denna tid bör anses bildad uti annat än grunderna laf det hela, men för öfrigt något fullständigare endast i den kunskapsgren, som han gjort till hufvudsaky. Den 6 Mars 4846 afgaf en ånyo tillförordnad kommission underdånigt förslag till teknologiska institutets reform och till förnyade stadgar. Uti dessa lförslag hafva kommitterade till de förra läroämnena lagt ytterligare fyra nya, nemligen: landtmäteri och Inivellering, krokier med påtecknade mått, pussering li vax 0. d., konstruktioner af (?) sten och trä; äfvensom föreslagit, att verkstäderna borde åt någon Iprivat slöjdidkare öfverlemnas, att på dess enskilda I bekostnad drifvas, men med vilkor af meddelande Jundervisning åt eleverna samt modell-tillverkning; att elev vid inträdet borde i mathematiska kunIskapsarter samt antingen i franska, tyska eller enI gelska språken innehafva samma kunskaper som för lapprobatur i student-examen: att sekreterareoch bibliotekarie-göromålen borde uppdragas åt institutets lärare; att den af lärarne, som vore dircktör, borde hafva sin bostad på institutet; att lärarnes antal måtte tlifva 6, nemligen: s 4 professor i mathematik och mekanik; 4 d:o i mekanisk teknologi; 4 d:o i kemi och kemisk teknologi; 4 lärare i ritning och beskrifvande geometri; 4 do i allmän och tillämpad fysik; samt 4 laborant. Vidare förklara kommitterade: att uti institutets hus, om det påbygges, i enlighet med öfverintendents-embetets förslag, tillräckligt utrymme vinnes för en ganska lång tid, om verkningskretsen blifver sådan, som de nu föreslagna stadgarna utvisa; men latt detta icke skulle blifva händelsen, om bergsskolan i Fahlun, såsom det (af professor Akern an) blifvit föreslaget; komme att med institutet föreras, Jutan att dertill då behöfdes en ny lokal. För erI hållande af en sådan, så stor som för begge anstalternas inrymmande behöfdes, föreslogs derföre, att sälja institutets och Fahlu bergsskolas närvararde lägenheter och för dessa medel jemte den summa, som enligt ofvannämnde kostnadsförslag skulle åtgå till påbyggande af institutets hus, inköpa och inIreda en ny lokal i någon aflägsnare del af bufvudstaden. — Med undantag af de fördelar och den utvidgning, dem kommitterade ansågo blifva en gifIven följd af föreningen, nämndes i det underd. förslaget angående sättet för densamma endast: att bergsskolans och institutets elever kunna njuta gemensam undervisning i åtskilliga uppgifna ämnen; att bergs-eleverna skulle vinna en mångsidigare Ibildning vid det större, med flera lärare och större samlingar försedda läroverket; samt att bergsskolans mineral-kabinett och analyt. laboratorium dock måste bibehållas, likasom elevernas nödiga och nyttiga resor till och praktiska öfningar uti grufvor och metallurgiska verkstäder icke borde i minsta mån inskränkasp. Så stodo sakerna, då insändaren d. 4 sist!l. Mars, i Je 49 af denna tidning, sist yttrade sig om den föreslagna föreningen. Ins. erinrade då: att alla menniskor, de må sedan egna sig åt slöjderna eller icke, i början behöfva inhemta samma undervisning i vissa, för alla nödiga, gemensamma lläroämnen, hvilken undervisning bör hållas tilllgänglig öfverallt i ett rike (folkoch apolögistskolor); . att alla, som ämna sig åt slöjderna, sedan böra erhålla rent vetenskaplig undervisning i de läror, Isom kunna direkt tillämpas i samtliga konster och yrken (Realskolor, som Löra finnas i hvarje län); att samma slags menniskor, eller blifvande slöjdlidkare, derefter böra ytterligare undervisas uti läIran om sistnämnde vetenskapers tillämpning till samtliga konster och yrken, d. v. s. i teknotogin (t. ex. teknologiska institutet i Stockholm och teknologiska skolan (Chalmerska slöjdskolan) i GöI theborg); nt ) att de, som egnat sig åt något visst enskildt yrIke, slutligen böra vid en serskild tillämpnirgsI skola, äfvensom i sjelfva yrkets verkstäder, af högt upplysta lärare erhålla vetenskaplig ledning i sjelfva Iden praktiska handteringen, hvarunder de erhålla förklaringar och öfning i dess alla methoder, mångfaldiga detaljer och praktiska svårigheter (t. ex. Fahlu Berysskola, Degebergs landtbruks-institut C.); att föreståndarskapen för teknologiska institutet och bergsskolan, af uppgifna, mångfaldiga skäl omöjligen kunna förenas i en person, utan att en partiskhet skall blifva följden för den ena eller .Jandra inrättningen, emedan dessa hvar för sig äro för vidt omfattande och hafva alldeles olika mål (den förra att generalisera, den sednare att speciu Ilisera); att Vivlioteker samt vetenskapliga och tekniska . samlingar i serskilda delar af Sverige äro mycket latt önska, men icke att för några hundrade riksdalers besparing inskränka eller borttaga. Med dessa satser hade jag, såsom det lätt synes, endast för afsigt att visa omöjligheten och skadan :af de begge läroverkens förening, stödjande mig dervid, i full öfverensstämmelse med herrar kommitterades underdåniga betänkande år 1845, endast på allmänt giltiga .grunder och utan allt afseende på tillfälliga småförbållanden. Annu hafva icke heller mina satser blifvit vederlagda, men prof. Å. har sedan förklarat sin önskan endast vara, att teknologiska institutet och bergsskolan måtte erhålla samma styrelse och samma lokal. Alla de fördelar och förhållanden, som förmodas deraf blifva följder, hafva blifvit bestämdt uppgifna och de kunna derföre nu närmare pröfvas. Hvad då först angår bergsskolans blifvande förhållande till institutet, i afseende på styrelsen, Få visar sig detta nu i visst afseende mera obestämdt och oklart än förut. Professorn har endast föreslaff mf SBM EF OLE PR TT S HH I em 8 I

21 maj 1847, sida 3

Thumbnail