Aftonbladet – 21 maj 1847, sida 3

hr professoren Åkerman, till jernkontoret ingifvit en särskild skrift, som närmare redogör för hans mening med föreningen och hans åsigt om fördelarna deraf. Det är då i sin ordning, att insändaren upptager äfven denna motionärens egen och slutliga framställning af den vigtiga frågan, sedan nu blifvit tydligen förklaradt, att någon bergsskolans amalgamering med teknol. inst. icke hade varit åsyfrad, utan endast att hon borde utgöra en specialskola för sig inom det förenade läroverket, en sjelfständig inrättning under samma styrelse som teknologiska institutet, försedd med minst 2:ne egna ordinarie lärare, utom särskilda skickliga extra lärare, såsom hittills i markscheideri och grufbrytning i olika metallers behandling och utsmältning samt i synnerhet i masmästeri och smide; eget laboratorium i analys och metallurgi samt eget mineralkabinett. Prof. Åkerman har genom detta fullständigande gått en uttryckt billig önskan till mötes, (och det blir derigenom lätt att riktigare bedöma förslagets värde. Innan de med föreningen afsedda fördelarne specificeras, bör dock en liten historik öfIver hittills i dessa ämnen vidtagna åtgärder framläggas. Fahlu bergsskola, som år 4822 öppnades, står under bergskollegii och dermed då adjungerade jernI kontorsledamöters styrelse. Bergsskolan har 9:nc ordinarie lärare, af hvilka den ene är. föreståndare; ordinarie elever, som tagit bergsexamen, och extra elever, som enskildt egnat sig åt bergsmannayrket. undervisar under en tid för ordinarie elever af 2:ne år, men för extra elever äfven under kortare tider omfattande, om så begäres, äfven endast enstaka kurser, uti analytisk kemi, proberkonst, mineralogi geologi, grufbrytningsoch hyttkonst, smide, bergsmekanik och byggnad, skogshushållning, kostnads. beräkningar, c. Undervisningen bör vara praktisk dels vid bergsskolan, dels under egen handläggning under resor till bruk, grufvor och öfrige bergverk, och omvexla med undersökningar och experimenter. Extra lärare få användas i vissa kurser, t. ex. i markscheideri och grufbrytning, skogshushållning c. År 1844, beslutade brukssocieteten att, på förslag af prof. Åkerman, och med afseende på bergsskolans ditflyttning, inköpa ett jernbruk, som i skogsoch koltillgårig, transportmedel, läge sc. egde önskliga fördelar, så att der, vid en gemensam anstalt kunde anställas rön och försök, och erhållas praktisk undervisning i jernhandteringens alla delar, i grufbrytningskonst c.; att, då omständigheterna det medgåfve, en praktisk skola för bildandet af smeder vid bruket skulle organiseras; att skogsinstitutet skulle dit förläggas eller i grannskapet, och en normalskogshushållning vid egendomen införas. Detta, såsom det synes, förnuftiga och ändamålsenliga beslut återtogs på den följande jernkontorssammankomsten. På hvilka grunder sådant då skedde, är mig obekant. Teknologiska institutet inrättades år 41826 och har till uppgift, vatl samla och meddela kunskaper och upplysningar, som äro nödvändiga för alt med framgång kunna idka slöjder; hvilket allt skulle ske genom undervisning, rådgifning, berättelser, expositioner och utlåtanden. Eleverna borde i allmänhet vid antagandet redan besitta elementära kunskaper i språk, geometri och öfriga allmänna vetenskaper,. Tjenstemännen äro: Direktören, som har ledningen, vården och ansvaret för det hela, expeditionen, rådgifningen, lärarnes bildning, undervisning i allmän industri och expositioner, samt berättelsers afgifvande. S kreteraren, som tillika är bibliotekarie, biträder direktören i flera af hans göromål. En En En En En En professor i fysisk teknologi. dit i kemisk teknologi och laborationer. adjunkt i fysik och matematik. dito i teoretisk kemi, tillika laborant. konduktör i verkstäderna. dito i ritning. En registratorsoch handlingsskrifvare. Två å tre modil!arbetare. Undervisningen bör vara populär och praktisk, under förevisande af profver, anställande af försök loch egen handläggning, i synnerhet i linearritning, utkast till arbetsplaner och modellfabrikation. Den bör derjemte omfatta allmän naturkunnighet, fysisk och kemisk undersökningskonst, frambringande a! produkter, genom användande af fysiska och kemi ska krafter, allmänna grunderna för industri, veten: Iskapliga grunderna för de vigtigaste speciella slöj der, 0. S. V. 4845 d. 44 Juni afgåfvo tillförordnade kommitterade, brr Aug. Anckarsvärd, Fab. Wrede och U G. Sefström sitt underdåniga utlåtande angående teknologiska institutets tillstånd och ifrågasatta re form, hvari de förklara, att anledningen till der förvirring, hvari teknol. institutet då hade råkat blott till någon del legat i organisationen, men der: emot närmast och verksammast i det sätt, hvarpi föreskrifterna blifvit lydda och verkställda. Kom: mitterade ansågo: att detta allmänna undervisnings verk borde samla och sprida, hvad menniskosnille uttänker, till lättande af arbetsmetoder och till be redande af större och bättre produkter,; att all detta borde endast framträda i form af lära, nä stan icke i form af tnöfning; att på teknologiska institutet hade hvarj: konst och handtverk lik: anspråk, hvilka anspråk, om de alla skulle uppfyl: las, fordrade 20, ja 100 gånger större lokal än der närvarande, ty antingen måste eljest en utsträck ning till obegränsad vidd verkställas, eller ock a partiskhet blifva följden; aw institutet derför borde sprida kunskaper, som äro gemensamma för alla yrken, hvilkas föremål är materiens rö relse, form, förändring, upplösning, sammansättning att läraren, så snart han visat för sina elever en fy sisk eller kemisk sanning, en rörelses lagar, en kemist frändskap, ett lösningseller föreningssätt, bord göra dem uppmärksamma på den användning, som allt detta kan hafva på en fabrikation eller et handtverk, emedan, om han ville ingå uti speciell: och detaljerade förevisningar, han lupe fara at begrafva sig i ändlösheter; att den, som redan på annan väg lärt eller ämnade lära den handtverks Imessiga skickligheten i slöjder och fabrikationer här borde kunna inhemta de vetenskapliga grun derna för de fenomener, han ser uppkomma unde handteringen af råämnena, men ingalunda, att ha? på det stället skulle inöfva äfven denna kandte Iring; att man äfven i andra länder, der man sök Ibibringa praktisk skicklighet i speciella yrken, fcki lInått det önskade mået, oaktadt vida högre kost nad och personal, än här skulle åstadkommas; at