Aftonbladet – 8 maj 1847, sida 2

1 går noga undvikit att upplysa sina läsare om det anmärkningsvärda misstag i uppgift, det begått vid berättelsen om vissa förbud, hvartill lifsmedlens dyrhet och emeuterna i Preussen gifvit aniedning; men Allehanda har icke uppgifvit hvari det förmenta misstaget skall bestå. Vi kunne således tills vidare icke svara något på anmärkningen, då vi ej veta hvari den består. I bufvudsaken, eller i frågan om ett exportförbud, önskar Allehanda att Regeringen må göra sig väl underrättad om det verkliga beholvet, innan ett så utomordentligt steg vidtages, och — märk nu, läsare — att för hvilket fall som helst, förbudet icke måske ögonpblickligt, utan först efter en tid, som gör det till en möjlighet för utlänningen, att dessförninnan låta här afhemta den egendom, han genom kontrakt och förskott m. m. de jure redan förvärfvat. Med förlof sagdt förefaller oss detta alltför opraktiskt. Hvarken Regeringen eller någon annan kan veta huru mycken spanmål kan vara kontraherad till utlänningen eller kontrollera de uppgifter, som göras derom. Det kuude således hända, att efter en tid just det spanmålsförråd, som nu är fråga om att reservera, redan hade blifvit utfördt, och då vore ett exportförbud efteråt detsamma som att kasta jästen i ugnen. Allehanda stödjer synnerligen sina önskningar emot exportförbud på utslaget af gårdagens votering hos herrar Femtio Äldste, som med 3 rösters pluralitet (26 emot 23) ansågo någon underdånig hemställan i den frågan ej böra ega rum. Denna omständighet är likvål af ingen egentlig betydenhet, när min besinnar, att skälet, hvarföre pluraliteten utföll så som skedde, till en del torde hafva varit att de Femtio äldste icke voro sammankallade för att afgifva utlåtande öfver den frågan, hvilken uppstod i följd af enskild motion. Dessutom hade, enligt hvad man trodde sig veta, pluraliteten utfallit olika, om hrr Femtio Aldste varit fulltaligt samlade. Någon bestämd slutsats bör således icke dragas af deras votum, hvarken i ena eller andra hänseendet. Allehanda frågar, om det icke lönar mödan, natt Regeringen hör äfven på det örat, och tillser huruvida icke den af kloka män föreslagna tullfribet och tullnedsättning kan åstadkomma nett bältre resultat. Härvid förekomirer likväl, utom den möjliga otillräckligheten af en sådan mesyr, att Regeringen knappast kan lagligen vidtaga densamma. Enligt sednaste riksdagsbeslut erhöll nemligen Regeringen dispositionsrätt öfver beloppet af ingående spanmilstullen mot vilkor, att afgiften skulle vara fix till 4847 års slut. Det synes då, att i detsamma som Regeringen ändrar denna fixa tull, så afsäger den sig nyssnämnia dispositionsrätt. Deremot finnes ingenstädes något binder uttaladt mot utfärdande af ett exportförbud, ehuru sunda förnu:tet säger, att en sådan åtgärd ej bör tillgripas utan vid verkligt nödfall. Icke litet märkvärdig förefaller oss en uppgift af Allehanda, hemtad, såsom det påstås, af paffärsmän,, att till och med gårdagsposten mediört kontraordres för (mot?) skeppning till Danmark, och att marknaden i utlandet börjat lugna sig,. Detta är en notis af så stor vigt, att. den bordt något mera detaljeras, för att icke anses för ett misstag,. Ty om det icke är fråga blott om något enstaka fall, föranledt af en tillfällighet, hvaraf kommer det eljest, att rågen i går, då en sådan notis skulle anländt, här på börsen steg ytterligare 4 riksdaler eller till 26, och huru står det för öfrigt tillsammans med den artikel i det danska Fadrelandet, hvaraf vi här nedan gifvit ett utdrag, eller med de prisnoteringar, som man hade ifrån de utländska tidningarna, hvilka för de flesta orter visade en ytterligare stegring. Har då Allehanda sednare underrättelser på enskild väg? Att priset: om ett par veckor. kommer att något sänka sig i följd af den ryska tillförseln, ha vi redan förut nämnt såsom troligt, dock sär det icke alldeles säkert, och ännu mindre, att det ej ånyo kan stiga frampå sommaren. Slutligen bemärke vi att Allehanda frågar, hvarifrån A. B. så har i en hast emellan tisdagen och fredagen fått alla sina uppenbarelser och kalkyler om spannmålstillgångarna icke pblott i alla Sverges provinser, utan i hela den nöfriga verlden? Detta besvaras genom de uppgifter, som blifvit gjorda under de föregående dagarna och efter ett? någorlunda upp