Aftonbladet – 8 maj 1847, sida 2

För att, med en ursäkt så godt hon kunde, öfverskyla sin fåfänga, sade hon: Det kan visst vara otillbörligt af mig, som: bara är af borgarfolk, alt så bär styra till åt min dotter .. ; men också är hon min, enda dotter! För öfrigt tycker jag så mycket om ordning och prydlighet, att jag, för att riktigt vänja henne dervid, kanhända tagit till något för mycket. Point du tout!, svarade öfverstinnan, från hvars hjerta en tung sten föll vid denna förklaring; ty nu visste hon på punkten, hur hon skulle börja sitt samtal. Point du tout! Jag gillar helt och hållet fru Asplunds: åsigtor! Isynnerhet nu, då Charlottes framtida etablissement torde komma att taga en rätt briljant tournure, är det bra, att hon på förhand är beredd på sitt blifvande stånds vanor. Hon har säkert märkt, min söta vän, grefve Adelbeims attachement för Charlotte, ifrån första ögonblicket han såg henne ... han har redan gjort mig förtroende af sina känslor. Jag erinrade om hans familj ..-. men det var inte värdt alt försöka bringa honom till raison. Han är så tperdument betagen, att han glömmer alla konsiderationer. Han bönföll hos mig om att tala vid hans förtjuserskas mor. Omsider måste jag lofva honom det.... Visst bar han mycken egard för sin familj fortfor hon, men han är sin egen herre. Utomdess är jag säker, att, när häns slägtingar lära känna Charlotte, skola de finna henne charmant ... Hvad svar får jag lemna min klient?, Det vore svårt att skildra de känslor, som nu stridde om herraväldet inom fru Asplunds barm; men till sitt yttre tycktes hon vara i samma predikament, som den, hvilken häftigt sprungit tre å fyra trappor uppför .. hon förmådde ej andas. Å Ack! ... hennes nåd! ... jag erkänner... visst ... der stora äran ... som herr ... greiven ..... behagar göra .. vårt hus ..-. . il Skulle det verkligen kunna falla gumman in att hys: betänkligheter? tänkte öfverstinnan, och tillade derföre: aMen besinna, fru Asplund, ett sådant anbud! Grefver kan ju välja bland de högsta familjer i riket, och endas hans kärlek förmår honvm att åsidosätta alla konsidera: tioner ...n oo ag medser det men