Aftonbladet – 8 maj 1847, sida 1

Ah mon dieul. hvilken grace, hvilken lgeretel, hvikade han, då hans dam åter ilade till bans möte ..Denna gång var hans artighet ej öfverdrifven..-. I sin dans bade hon något ljuft, något öfverlåtande, som hänryckte grefven ända till entusiasm, och denna 1väll skulle han med både värja och pistol gerna vågat silt lif till försvar för sin gudomliga Charlot!es behag. Ännu hade de dansande endast hunnit några få. turer, lå ö:verstinnan, som tagit plats bredvid fru Asplund, hviskade till henne: Söta fru Asplund, arrangera nu, alt spelborden komma i ordning, och skänk mig sedan en fjerdedels timma! Jag har något angeläget att säga... men tyst I Frun steg genast upp, och spelborden voro snart i ordning. När nu öfverste Torvigge kom, för att bjuda öfverstinnan sitt kort till Yhombre-partiet, stannade han helt förundrad vid hennes förklaring, att hon ej ämnade spela, utan blott se på dansen. Den återkallar i mitt minne mezs beaux jourspy tilljade hon. Som ej ännu äro flydda!s inföll öfversten. ,Det är blott ni sjelf, min öfverstinna, som så talar., Ha, ha! det har ni rätt il Jag skulle verkligen göra en vacker figur vid sidan af sylfiden Charlotitel Ers nåd! Den, som haft lyckan att för några få år sedan se er dansa, då i hofvets salar ni fördunklade alla, kan ej förmoda, att ni redan upphört dermed... Utom less förhåller det sig med dans, som med mycket annat här i verlden; den är mångfaldig. Jag skulle vilja se Charotte dansa som naj.d i vår tillämnade opera Zneas i Carthago; men blir det fråga om en menuett i Gustaf Wasa, denna så svåra, så majestätiska dans, som ej allena fordrar lättbet och gratie, utan äfven grandezza och gratie... ers nåd! hvilken figur skulle väl då oreaden Charlotte göra ?n ! E