Aftonbladet – 6 maj 1847, sida 3

gång blifva så tydliga, att man kan läsa. den gamla skriften, om man fuktar stället med en dekokt på galläpple. : — Irån Mänchen skrifves af d. 47 April att en så betänklig sinnesstämning börjat visa sig emot spanmålshandlare, att några borgare ansett nödigt, att uti de offentliga tidningarna förklara det de icke idka någun spanmålshandel. — JERNVÄGARNA. En ergelsk tidning innehåller en beräkning öfver utsträckningen af samtlige jernvägslinierne. Enligt denne skulle alla pu färdiga jernbanorna upptaga en längd af 22,600 en gelska mil, hvilka om de bildade en enda oafbruten linca skulle kunna tillryggaläggas på 40 dagar och nätter. — ÅLUGEMENTER FÖR ARBETARE I LONDON. Uti London har man vid S:t Georgs-gatan, hvarest de fleste arbetare och handtverkare bo, uppfört ett mönster-logement för de arbetande klasserna... Om denna byggnad motsvarar sitt dermed afsedda ändamål, så har man för afsigt att efter samma plan uppföra flera logementer, hvilka hvardera för natten kunna inrymma 400 personer. Arbetarne erhålla här för fyra pence ett eget sängställe med god säng, och tillsammans ett stort boningsrum, ett kök, badrum jemte andra beqvämligheter. Kostnaden för det nämnda mönster-logementet är 4270 och med tomten 6060. . — Kejsar Frans i Osterrike erhöll af sin måg, kejsaren i Brasilien, bland annat i present tvenne vildar, hvilka för allmänheten visades uti Kungsträdgården. En general Sch , hvilken var på ett besök i Wien, begaf sig tidigt en morgon till Kungsträdgården för att se dessa sällsamma menniskor. Då han icke kunde finna stället der de visades, frågade ban en person, som låg på knä och band opp några blommor, efter vildarnas hus, och tryckte den vänlige gamle trädgårdsmästaren en Zwanziger i handen. På återvägen betraktade han närmare sin vägvisare och märkte att det var kejsar Frans sjelf. Stapplande framförde han en ursäkt. Inga ursäkter behöfvas,, svarade kejsaren; men Zwanzigern behåller jag; det var den första mina vildar inbringat. — Då Ludvig XVIII år 4793 under djupaste inkognito reste från Tyskland genom Schweitz till Turin, fann han på ett värdshus, der han skulle hvila öfver natten, 2:ne franska officerare, som tillhörde republikanska armåen. Han inlät sig i ett samtal med dem och yvtträde, att han till börden vore engelsman och nu stadd på resor, samt hoppades att en gång återkomma till Frankrike. En af de unga oflicerarne svarade nu med fast ton: Så länge jag lefver skall ni icke komma dit; jag känner er, min herre; fäderneslandet framför allt! Om ni vill följa mitt råd, så ligger ni icke här på värdsbuset i natt. Ludvig följde denna ädelmodiga vink och reste genast. Den unga officern var den sedermera blifvande konungen af Neapel, Joachim Murat. — ROUSSEAUS UPPSKATTNING AF QVINNAN. Den ryktbare filosofen blef en gång tillfrågad hurudana och hvilka egenskaper en qvinna borde ega, för att söra mannen lycklig.,; Genastuppkastade han fölande taxering: skönhet 0, gästfrihet O, sjä! ning ), pengar 0, godt hjerta 4. Egde t. ex. en qvinna ogenting mer än ett godt hjerta, kunde hon gälla ör valören 4. Om hon dertill egde skönhet eller ienningar, så ökades hennes värde med nollan och won gällde då för 40 örenade hon flera af nämnde genskaper, så kunac hon i den idealiska upp ingen värderas till 400 eller 4000, eller, om alla genskaperna bos benne träffades, till 40,000. Men Ila dessa egenskaper, utan ett godt bjerta, voro enlast nollor. Sådan var Rousseaus åsigt. Uti vår ipplysta period har man antagit penningen för betämmande valören 4 och alla de andra egenskaerna äro reducerade till nollor. — Hundrört. En tysk tidning berättar att n skomakare-i Dresden har tillika med sina gesäler och lärpojkar redan i nio månaders. tid ätit hundött. Gesäller och gossar skaffade hundarna, hvilka jagtades och tillreddes hemma hos mästaren. Skinen såldes till garfvare. Tillsammans 18 st. duktigt ora hundar skola hafva strukit med. Då man uppickte denna nya matinrättning fann polisen ännu n stekt hund i behåll. rr ETT AREA