Aftonbladet – 6 maj 1847, sida 3

BLANDADE ÄMNEN: — SKOLOR FÖR TRASIGA BÅRN I ENGLAND. Vi hafva förut någon gång nämnt om de s.k. ragged schools,, hvilka hafva en sotaregesälls i Brighton menniskokärlek att tacka för sin uppkomst. Viden offentlig sammankomst i London, der folkuppfostran utgjorde öfverläggningsämnet, framlade en sotare öljande statistiska uppgifter rörande dessa skolor: Bland 4600 barn, hvars lefnadsomständigheter nyligen undersöktes, bekände 462 att de varit i fängelse; 146 hade rymt från hemmet; 253 hade gått och tiggt; 246 voro utan skor och strumpor; 280 hade ingen mössa eller hatt; 404 Yoro utan lintyg; 249 hade aldrig sofvit i säng: 68 VOro barn af fångar; 425 hade styfmödrar och 306 hade förlorat antingen far eller mor, elter båda. — SÄTTET ATT UPPTÄCKA FÖRFALSKNING AF SKRIFTER. Oldenburgska regeringen har till samtelige polisembetsmännen inom landet aflåtit ett cirkulär rörande sättet att upptäcka förfalskniag af skrifter, hvilket i anledning af sakens allmänna vigt och intresse kan förtjena omnämnas. Förfalskning af skrifter, yttras i cirkuläret, verkställes till det mesta på tre olika sätt: antingen utraderas det krifna eller förändras skriften genom tillsatts af indra drag, eller utplånas hela skriften genom keniska medel. De raderade ställena upptäcker man ätt, om man håller papperet emot dagern. De syas då tunnare och mera genomskinliga än andra tällen; förmedelst en lupe lyckas man understunlom äfven att skönja raderade och öfverhufvud så ;ehandlade ställen: man fäster härvid uppmärksameten förnämligast på bläckets färg, ty sällan antaser en äldre och nyare skrift samma färg, äfven i den händelse att det är samma slags bläck. Man har ytterligare att äfven fästa uppmärksamwet vid likformigheten i papperet, och märker då fta ställen af olika utseende, hvilket kan härflyta rån en partiel urtvättning eller limning. På radeade ställen finner man ofta, att skriften flutit eller lagit. omkring. sig. Genom papperets fuktning märer man lätt om några raderingar blifvit verkställda ch man sedan medelst pulver sökt hindra bläcket tt slå omkring; ty hartset tar icke till sig vatten. kr papperet på något ställe bestruket med lim, så ger det på dessa en mindre hvithet. Går man öfer papperet med ett varmt strykjern, så antar det å dylika ställen en annan färg. Olika färgade stälen i papperet, fläckar med färgade ränder eller hyiare än det andra papperet, ådagalägga ofta en berbetning af skriften med kemiska medel. För att röfva ett dylikt papper, lägger man det mellan två lad läskpapper och öfverfar det några gånger med tt lagom varmt strykjern. Ofta händer då att papexet, som förut var alldeles hvitt; efter opertatioen visar en mängd färgade ställen, byilka mången