Aftonbladet – 27 april 1847, sida 2

uppkom varit nere i källaren, men utsn att dervid medföra ljus; de hade då ej heller märkt någor eldfara vara å förde. tr ——— — Svenska Minerva för i lördags upptages helt och hålet af ett försök att ytterligare besvara den frågan hvad utsigt Representationskommitteens projekt kan bafva att blifva antaget vid det stundande riksmötet. Artikeln i det kela är mycket seg, men kärnan är så mycket kostligare; den innefattar ingenting mindre än att de konservative och de radikale lätt böra komma öfverens irepresentationsfrågan, och sålunda kunna göra gemens:m sak mot de grå, endast de radikale vilja göra ett offer af sina hittills hysta meningar, i frågan om företrädet emellan allmänna val eller klassval, och gifva med sig åt Argus-Minerva-parets öfvertygelse, att för närvarande och under decennier ett parlamentariskt styrelsesätt bär i Sverge är möjligt med klokt och förnuftigt inrättade klassval, -. men deremot alldeles omöjligt med allmänna val. Och hvarföre skulle då det sednare vara omöjligt här mer än i Norge, i Frankrike, i England? Hela frågan är en helt annan än den Minerva uppställer, och ligger deruti, att de konservative icke vilja hafva ett parlamentariskt styrelsesätt. Det var icke många dagar sedan Minerva framböll fransyska ministern Guizot såsom den ypperste af statsmän, den som bäst realiserar nutidens fordringar. Vi tillåte oss med anledning deraf citera ett yttrande af denne man i franska kammaren den 26 Mars detta år, under diskussionen öfver Duvergier de Haurannes motion rörande reform i valrätten. Hr Gunizot, hvars konservativa tänkesätt i öfrigt äro väl kända, talade der om de olika modifikationer, som fransyska folkrepresentationen undergått. Han yttrade då bland annat följande: Våra vallagar ifrån 4789 till 1847 bafva baft för ändamil än att realisera, än att kringgå (tamtöt de realiser, tantöt dcluder) theorien af en valrätt för alla (suffrage universel). 41817 nårs hag (under restaurationen) var den första som hade mod att förlägga rättigheten icke hos antalet utan hos eapaciteten. Detta var en verklig och helsosam laglig revelution. — Men härvid bör äfven bemärkas något annat. Ända dittilis hade man uppsökt kombinationer för att dela valmännen i klasser (elasser et diviserles 6leeteurs). 1817 års lag utträdde äfven ur denna falska stråt (mauvaise orniere); den uppfattade,. att man mäste sammanföra, för att rösta, de menniskor som lefva tillsammans, som hafva gemensamma vanor eller affärer med hvarandra. Den teg territorialkretsarne till pb asts.n Vi fråga nu huruvida icke -br Guizots yttrande äfven vid detta tillfälle gillas af Minerva eller om det är blott i de punkter, deri den franske ministern talar emotl populära reformer, som han finner nåd för hennes ögon. — Om en värmeapparat för Kungliga teatern. Läsaren torde erinra sig, att ett förslag till en värmningsanstalt inom Kungliga teatern för ett par år sedan var i fråga, men: att anstalten ej kunde åstadkommas. Nu har detta ärende omsider blifvit bragt till slut, enligt hvad man inhemtar af Kongl. Maj:ts. nåd. bref till teaterdirektionen af den 46 sistlidne Mars. Det kan vara intressant nog att upptaga huf.vudinnebållet af denna resolution. Den 6 Februari 4846 ingick direktionen med en underd. hemställan till Konungen, att: fråga uppstått om inrättande för Kungliga teaterns scen af en. ny apparat til densammas uppvärmande medelst ånga, eller s. k. kalorifer, hvarigenom den bittills. inom teaterlokalen försporda kyla, såsom för sujetternas helsa äfventyrlig och sålunda för teaterinrättningens verksamhet och financielia ställning menlig, skulle afhjelpas; och att direktören Th. Munktell upprättat ritningar och förslag, utvisande en kostnad af 43414 rdr bko för hela apparaten. Direktionen anhölk derföre, dels om nådig tillåtelse att, i enlighet med berörde förslag, om arbetets tillvägabringande gå i författning, dels uppgaf den, beträffande medel till kostnadens bestridande, att för ändamålet gifvits den 214 Juni 4843 en serskild representation, som beredt en tillgång af cirka 2100 rdr samt att med användande häraf och anmlitande af andre utaf direktionen påräknade medel; direktionen ägde förhoppning att kunna bestrida 2341 rdr utaf den beräknade kostnaden, jemte räntan. af de poster, för hvilkas utbetalning anstånd skulle med entreprenören betingas; men att teaterkassam deremot saknade utvägar för återstoden af kostnadsbeloppet, hvarföre direktionen underd. hemställde, att denna del af utgiften måtte å 4847 och 4848 årens anslag för de allmänna byggnaderna i hufvudstaden yarda i nåder anvisad. Häröfver hördes öfverintendentsembetet och direktionen för Stockholms stads brandförsäkringskontor, hvarefter Kongl. Maj:t, vid underd. anmälan af detta ärende den 26 Juni sistl. år förordnat, att med den