Aftonbladet – 15 april 1847, sida 3

lan kan uppkomma. Men en annan fråga: äro de möjliga af framsteg, lika våra? Vi besvara den med Ja! Herder, om vi minnas rätt, säger: Alla varor och underrättelser, som britterna föra till oss, godtgöra ej det onda de tillfoga ett folk, hvilket ej gjort dem något för när,. Han hade rätt den tiden, men hans ord äro nu mera ej sanna. Indien har hittills varit cröfradt, plundradt, bållet i slafveri af en i krigskonst vida öfverlägsen nation, det har ej fått tillfälle ttt utveckla sig; men nu hafva andra åsigter gjort sig gällande, handen har blifvit öppen, beröringen med europeerna friare, skolor inrättade, ja till och med universitet, der hinduer undervisas uti alla vetenskaper och hvilkas lärjungar med heder mäta sig med Oxfords graduati. — Ännu äro jemnförelsevis så få europeer bosatta i Indien, i anseende till det föregifna tvånget och den förmodade oöfvervinneliga svårigheten af dess språk; men nu skola alla embetsmän undergå examina i språken, och föreläsningar bållas i dem vid europeiska universiteter. Förrän europeer blanda sig mera med hinduer, stiga dessa aldrig; men då skola de äfven gå fram ganska starkt, ty hinduerna äro ett kontemplatift folk. Engelsmännens kullstörtande af stora Moguls thron, och de fångne konungarne och furstarne, gifva hinduerna en anvi-ning på, att de som ej vilja gilla det fria umgängets åsigter måste vika, och de lära tillika under engelska styrelsen friare åsigter, blifva bekanta med Europas politik i flera af dess grenar m. m. Vi påminna oss hafva hört någonstädes, att tvenne af infödda redigerade tidningar på bengaliska språket råkat i lufven på hvarandra för motsatta politiska åsigter. Visar ej detta ett framskridande? Vi lemna åt våra publicister att afgöra. (Forts.) — Den lärde Francesco Roselli från Neapel, en man lika ryktbar för sina stora kunskaper, sina vidsträckta resor och sina öden, fann sig tvungen af omständigheterna att nedsätta sig år 1783 i Utrecht, der han förgäfves sökte åtskilliga lärarebefattningar vid högskolan. Ändtligen ingaf han till autoriteterna en ansökan att få uppsätta ett kaffebös och: detta biföll man ändtligen. En romersk .prelat, som af erkebiskopen i Utrecht erfarit Rosellis öden och motgångar, kallade honom då till Rom, der han förskaffade honom plats såsom Custodi della Bibiiothera Vatican. i i