Aftonbladet – 14 april 1847, sida 2

j — Redan flera veckor hafva tvenne läsvärda insända artiklar rörande frågan om Fahlu bergsskolas flyttning till hufvudstaden legat hos Red. hvilka här nedan meddelas, med anhållan till författarne om ursäkt för det af brist på utrymme orsakade dröjsmålet. ÄNNU NÅGRA ORD OM BERGSSKOLANS FLYTTNING TILL STOCKHOLM. Aftonbladet J4 49 för innev. år innehåller en afhandling rörande bergsskolan, författad med mycken dialektisk skicklighet och af utmärkt intresse genom lifligheten och mångsidigheten vid ämnets skärskådande. Författaren har också iakttagit systematisk och etymologisk noggrannhet, hvarigenom framställningssättet än mera attraherar. På det hela äro de, som premisser antagne, grundåsigterne säkerligen oomkullstötliga, men det torde ändock hända, att konklusionen kunnat och bordt utfalla annorlunda, om man ej på förhand haft såsom problem för sig uppställdt att bevisa olämpligheten af bergsskolans hopslående med technologiska institutet. Frågan synes hvila derpå, huruvida denna bergss skola, hvartill staten och brukssocieteten gemensamt bidraga, skall vara en theorectiskt praktisk undervisningsanstalt eller blott och bart en tillämpningsskola, eller kanske helst båda delarne. I första fallet bör visserligen kunna antagas, att vetenskapernes praktiska föillämplighet äfven till bergshandteringen låter grundligt framställa sig vid ett polytechniskt institut, då vid detta ord fästes samma mening, som man deråt gifvit i de länder, der sådane inrättningar nu finnas. Så t.ex. då omfattningen af det kemiska studium fordrar en särskild lärare i metallurgi, så torde man cj behöfva, lika med författaren i Aftonbl. M 49, befara, att en sådan lärare skall genom sin ställning göras mera böjd för den allmänna technologien än för den skarpt speciella undervisningen i bergsmannens yrke,. Sådant kan visserligen hända, likasom det hvar som helst stundom inträffar att menniskor ej uppfylla sina åligganden, men från dylika undantag hemtas ingen bevisning. Undervisningen i mathematik, fysik, mekanik och dessa vetenskapers tillämplighet i allmänna lifvet kan bergsmannen gerna dela med öfrige eleverne. Någon allmännare kunskap härutinnan kan svårligen skada, men skall deremot förekomma ensidighet (för att ej rent af säga otillräcklig kunskap); något som vi desto mera böra akta oss för att redan i skolan grundlägga, eftersom våre bergsmän sedermera under deras praktiska lif, ofta isolerade på deras verkningsområde, måste vara utsatte för faran af detta fel. Vi erkänna att vår jerntillverkning står långt tillbaka efter den utländska, men vi veta äfven att vårt land i flera förhållanden olika med utlandet icke gör en direkt tillämpning af utländska methoder möjlig. Just derför fordras en flersidig bildning hos den svenska jerntillverkaren. Han måste derjemte med urskiljning bedöma och behandla sine egne förhållanden i afseende på rudimaterier, tillverkningssätt, kommunikationsmedel m. m. och dermed sammanställa, samt ur kommerciell synpunkt uppfatta konsumenternes behof och fordringar. Fordrar man deremot att bergsskolan skall vara endast en tillämpningsskola, så må man göra betydelsen deraf för sig klar. Vetenskapernas allmänna tillämplighet i det praktiska lifvet kan framställas, men svårare blir ådagaläggandet af sättet för sjelfva den sreriella tillämpningen, ty den är oändlig. Exempelvis är dock äfven denna undervisning nödig, men den får ingalunda bli hufvudsak och den kan dessutom omöjligt meddelas annorstädes än i sjelfva verkstäderna. Dessa ligga på det hela närmare Stockholm än Fahlun. Det bör få antagas att om eleven erhållit allmän technologisk undervisning, denna likväl med större omfattning och fullständighet i hvad den rörer bergshandteringen, så skall han möjligen vara i stånd att framdeles bli sin egen lärare och ledare vid tillämpningen af sina kunskaper till de ständigt nya casus, som erbjuda sig. Men har han deremot begagnat blott och bart tillämpningsskolan, vare sig i form af särskild läroanstalt eller under fortsatt praktisk tjenstgöring, så saknar han ändock nödig och säker ledning för sina arbeten, intill dess han förvärfvat sig erforderlig theoretisk kunskap. Denna måste således efter all rimlighet bli hufvudföremålet för bergsskolans verksamhet och tillämpningen endast så mycket komma i fråga, som rätt och jemt fordras för ämnets förtydligande. Således bör det kunna vara på fullt allvar som bergsskolans och technologiska institutets förening till ett enda läroverk blifvit föreslagen. Att de personer som hos Regeringen väckt fråga härom gjort sig full reda för möjelig!eten och sättet är man skyldig antaga, intill dess motsatsen visar sig. Att kommitterade för utarbetandet af nya stadgar för technologiska institutet önskat en polytechnisk anstalt i likhet med de åtskillige såsom mönster erkände utländske inrättningarne af detta slag bör ej förundra, och till intet tyckes det gagna att med stöd af ordets etymologi söka gifva en helt annan mening åt uttrycket polytecinisk, än man dervid allmänligen fäster. Häraf en onödig förvillelse. Ju större tillgångar desto mera möjlighet att tillvägabringa en nyttig förändring af instituterne, och gifve Gud! Nationen funne ett polytethniskt institut förtjent af ännu större anslag än hvad som från n. v. technologiska institutet samt bergsskolan kunde sammanföras. Olika med författaren i Aftonbl. måste man bedöma läroverkens centralisering i hufvudstaden. Då man neml. icke inom hvarje bergsdistrikt kan få en bergsskola, så är bättre lägga den enda af detta slag i hufvudstaden, hvarmed bruksegare och bergsmän åtminstone hafva mera beröring än med hvilken annan stad som helst. Skämtet med Chalnierska skolan tyckes mindre väl valdt. Vore denna inrättning äfven icke genom disposition orubblig fästad i Götheborg, 8å borde den ju icke störas, då den anses uppfylla sin bestämmelse, hvilket deremot icke torde vara fallet med Fahlu bergsskola i dess nuvarande skick. Det låter tänka sig att prof. Åkerman, då han föreslog brukssocieteten att inköpa ett bruk samt dit förlägga bergsskolan, ännu trodde på möjligheten att sköta detta läroverk såsom en tillämpningsskola, så som den förut också hufvudsakligen varit, men i allt fall visar detta förslag att det icke är 3