Aftonbladet – 23 mars 1847, sida 2

frågans beredning sysselsait, är deremot både sannolikt och troligt; men något förslag bar han ännu icke framlagt, och man kan följaktligen icke af något annat sluta sig till, i hvad mån hr ecklesiastikministerns tänkesätt i denna fråga äro mer eller mindre liberala, än dels deraf, att, under hr Silfverstolpes förvaltningstid, å:skilliga partiella skolorganisationer redan egt rum (t. ex. med Frösö och Carlstads skola), eller förberedas, i liberal rigtning (dit vi i vår tanka i främsta rummet rökna, att skolan må blifva hel och icke skiljas i skola och gymnasium), dels af det faktum, att personer, som haft och kanske bafva uppdraget att biträda hr ecklesiastik ministern vid frågans beredning eller som, på hans tillstyrkan, för inhemtande af andra länders erfarenhet i detta vigtiga ämne erhållit reseunderstöd, äro långt ifrån att stå i något förhållande till erkebiskopen eller biskop Heurlin, utan tvertom anses oförbebållsamt hylla de friare och reformerande åsigterna. I hvilket fall som helst är det dock föga troligt, all någon sådan allmän författning i d tia ärende, som anbefaller någon mera ingripande förändring i organisationen af vårt undervisningsväsende, kan Wfärdas, md mindra rikets ständer först pröfvat de förslag till förändrade financeiella regleringar, såsom löningsoch cxpektans-stater, kronotionde-dispositioner med mera dylikt, som för en allmän reglering torde blifva nödvändiga, hvartill ifven kunde läggas en förändrad organisation af konsistorierna, hvilken åter förutsätter pröfning af de nya kyrkoförfat!ningarne m. m. För vår del befara vi för den skull, att den utan tvifvel högst vigtiga läiroverksreformen, i anseende till dessa omständigheter, m åste än en gång komma att utgöra föremål för Rikets Ständers beslut, innan den kan definitivt regleras, och vi inskränka således vår förhoppning dertill, att hr ecklesiastikministern måtte, med tillkalladt biträde af i denna sak erfarna och skarpsecnde män, kunna för riksdagen bereda ett fullt upplysande, från liberala grundsatser utgående förslag. Hvad Regeringen likväl, efter vårt förmenande, borde och kunde redan nu göra, om hon neml. hyste den förståndiga tankan att gymnasterna borde indragas och formen för konsistoriernas arbetssätt förändras, vore, att hon befallde domkapitlen att hädanefter icke annorlunda än efter förordnande tillsätta lärare vid gymnasierna. Detta vore åtminstone något, som bestämdt visade hvartåt Regeringen ville, — Så långt Dag!. Allehanda. Utan tvifvel måste man, med förutsättning att D. A. haft goda och pålitliga grunder för sin framställning, finna den här påpekade tondensen hos regeringen, att gå allmänhetens behof i läroverksväg till mötes, ganska glädjande, åtminstone i afseende på det, som D. A. till och med säger vara ett faktum, nemligen, alt persontr, som i ämnet biträda hr ecklesiastikministern, skola hylla de friare och reformerande åsigterna, samt ej stå i något förhållande till våra skolförbättringars förnämsta motståndare. Till alla delar instämma vi iartikelns slutmening. Ty onekligt är, att, om också en till den grad allmän och genomgripande reform, som artikeln i det föregående omnämner, ej kan gå för sig innan allt det blifvit förberedt och undangjordt hos Rikets Ständer, som härför är angeläget, så kunna likväl ganska många partiella och icke destomindre vigliga förbättringar redan nu, förcetagas; hvilket system, att inleda reformen småningom, måste vara så mycket mera antagligt, som det ju öfverensstämmer med motsatsen af brådstörtadt,, och likväl tillika innefattar något godt: följaktligen kan vara egnadt alt afväpna dem, som säga att intet göres. Aftonbladet har flera gånger framställt orimligheten af domkapitlens närvarande arbetsform och sammansättning för det mesta af ledamöter, som, till en stor del, utan att behöfva på förhand vitsorda ecklesiastiklagfarenhet, skola styra, döma och handhafva ett stifts presterskap, samt tillika genom detta sidogöromål ryckas ifrån den egentliga t enstebefattning, att vara gymnasiilärare, hvartill de: måste anses hufvudsakligen kallade, efter de endast häruti dokumentera sig. En förändring häraf, genom domkapitlens reorganisation och sällande på annan fot, skulle omedelbart på en gång återskänka läroverket ett stort antal af sina förnämsta och bästa arbetsmän, och tillika gifva stiften cn ändamålsenl:gare styrelse. I sammanhang härmed se vi då också ingen vidare svårighet för den sammanslagning af Gymnasium och Nederskola, hvarom så mycket skrifvits, och hvaraf man redan flera år sett så goda följder i Stockholms nya Elementarskola. C — om HERR MANKELLS SJETTE FÖRELÄSNING. Mängden af musikaliska produktioner under den sista tiden har ej förrän nu tillåtit oss att