Aftonbladet – 19 mars 1847, sida 2

d fe MC KONTaRt OM DOSLallens upplatanac unler arrende hädanefter af vederbörande embetsmynligheter utfärdas, skola arrendatorns genom denna författning bestämda förbindelser bland kontraktsvilkoren intagas. 5. De i Militie-boställs-ordningen eller andre författningar befintlige bestämmelser rörande brandstod, hvilke äro stridande emot hvad här ofvan blifvit af Oss i nåder stadgadt, komma att för boställen i de län, der allmänna brandstodsföreningar med af Oss i nåder fastställda reglementen redan äro eller framdeles varda inrättade, i den mån, delaktighet för boställshusen i sådan förening vinnes, till all kraft och verkan förfalla. —-— REVY AF LANDTSORTSPRESSEN. Jötiköpingsbladet för den 46 dennes innehåller en artikel med öfverskriften: Före, under och efter, som angår det mycket omtalade munlåset på Posttidningen, och går ut på att visa, alt de sista händelserna gifv.t en ny utgångspunkt för betraktandet af Posttidningens ställning, sedan vissa ledande: artiklar, af antireformistisk syftning, nyligen, efter flere månaders tystnad, å nyo framträdt. Artikelns innehåll kan hufvudsakligen resumeras i följande stycke: Efter munlåsperioden (den må hafva slutat helt och hållet, el!er endast delvis) måste den stora läsande allmänheten ovägerligen sätta Bel eringen sjelf i afgjordt samband med Posttidningens politik och alla dess artiklar. Må man betänka hvad detta innebär. Före tidskiftet var man i ovisshet. Man kände sig icke berättigad att tillskrifva regimen hvad officiella bladet utlärde. Såsom vi ofvanföre anmärkt: man undrade väl öfver tillåtelsen för slika saker att få inkomma i Posttidningen; men manstannade vid att anse dem tolererade af Regeringen. Nu deremot står allt på en annan punkt. Så fort det en gång visat sig, att styrelsen kunnat ända till fullkomlig tystnad hålla detta blad tillbaka, så måste hvarje deri befintlig uppsats ej allenast vara att bedömmas under synpunkten af tolererad, utan den är Regeringens egen tanke. Ty i annat fall, säger man, hvarföre har den fått ett rum här? hvarföre har ej ett munlås, som vi nu veta dock verkligen finnes i Regeringens hand, här blifvit anbragt? — Samma Jönköpingsblad innehåller en artikel om näringslagstiftningens störa inflytande på en stats öden och politiska bestånd. Uti denna artikel uppräknas en mängd af de löjligaste och vidunderligaste skråoch förbudsförordningar, som visa huru våra framfarne store konungar, hushållade i den ekonomiska lagstiftningen på den tiden, innan ännu den nationalekonomiska vetenskapens grunder, tillika med aktningen för medborgarens rättighet att föda sig af ärligt arbete, hunnit vinna något afseende. Man vore frestad att hisna vid läsningen af sådana samlade bevis på barbari och snart sagdt van.inne hos forntidens maktegande, om vi icke selfve hade upplefvat den tid, då i selfva hufvudstaden två till sitt yrke så närbeslägtade idkare som klädeskramhandlareoch skräddare-societeterna fört krig emot hvarandra, för det den ene försåg sina kunder med kläden, dem han sjelf inköpt, och den andre sålde färdiggjorda kläder; då en fiskal kunnat lagligen frånröfva en handtverkare hela hans hitförda varulager af egna tiillverkningar, derföre att dessa voro förfärdigade i en annan stad, och då fattiga hustrur, som sökt föda sig medelst kringbärande af färskt bröd till försäljning, blifvil jagade såsom rådjur, samt arma fruntimmer pliktfällda för det de vågat försörja sig med sömnad af vestar och byxor. TIN PR Tr i NNTUTANT PD OD ANV CUTD AA NT DIN TTT