arbetare Rademacher; äfvensom en äldre qvinna, handsksömmerskan Lindström i dag på förmiddagen på Jerntorgsgatan träffades i hufvudet af en nedfallande taksten. Konungen infann sig vid eldsvådan tillsammans med H. K. H. Prins Gustaf. Någre berätta att Hans Maj:t skall befunnit sig helt nära, då den omtalta skorstenen ramlade. Vi känne icke rätt huru det förhåller sig härmed; men imedlertid kan man icke undgå att begagna detta tillfälle till en anmärkning öfver det orimliga i den gamla plägseden, att landets Konung skall anses behöfva vara tillhands och begifva sig ut midt i tumultet, så snart en eldsvåda utbryter. Hvarje förnuftig menniska bör finna, att det är nog att en fara för den Höge personen kan inträffa vid ett sådant tillfälle, och att ett alltför stort och dyrbart intresse för hela riket dervid står på spel. Anordningarna för en eldsläckning äro visserligen vigtiga, men böra dock, om det ej är alltför illa stäldt, kunna besörjas utan behof af Konungens personliga deltagande deri, åtminstone så länge icke en vidsträcktare fara hotar staden. — —— — — — — Genom missskrifning i gårdagens berättelse om generallöjtnanten friherre G. A. Hiertas död, blef i en del exemplar dödsorten uppgifven här i hufvudstaden. Friheirn afled i Upsala. ee — I Augsburgs Allgemeine Zeitung för d. 53 Mars läses en artikel, daterad v. d. Elbey den 22 Febr., hvilken visserligen är af ett så apocryphiskt utseende, att man har svårt att sätta lit till alla deri gjorde uppgifter; men då den ibland annat antager såsom alldeles säkert, att svenska kabinettets note angående Krakau utgjort svar på det meddelande om nämnde fristats införlifvande med Österrike, som de tre hofven afgilvit, så anse vi oss böra intaga densamma för alt trösta Svenska Minerva, som af ängslan för Sverges och dess regerings ära och anseende icke på flera veckor lärer kunnat taga sig en lur på maten, af bara oro öfver, att man protesterat utan allt skäl och att protesten icke bevärdigats med svar. För vår del hoppas vi, att brefskrifvaren från Elbe haft l.ka god reda på sjelfva formen för notvexlingen, som han synes hafva varit okunnig om syftningen och ordställningarna, ty en del deraf kunne vi ej anse annat än understucket. Den tyske brefskrifvarens önskan om sjelfva handlingarnas tryckning. i Svenska tidningarna kunne vi naturligtvis cj uppfylla, men nog vore det att önska, det Regeringen lät publicera dem i Posttidningen. Artikeln lyder så här: De offentliga bladen hafva nyligen talat om en protest af Sverige, emot Krakaus införlifvande. Denna s. k. protest var likväl ingenting annat än ett i allmänna ordalag hållet svar från svenska kabinettet på de tre konservativa hofvens meddelande om Wienerbeslutet af d. 6 Nov. 4846. Det ställe uti det svenska svaret, som de kunna anföra, hvilka vilja stämpla detta svar såsom en protest, skulle vara följande: II est å regreller que les wicissitudes humaines atent mis les gouvernements dans la necessite nde modifier les dispositions dun traite, destine å regler pour long temps les interets europeens. Det vore att hoppas att detta måtte vara den sista så beskaffade åtgärd. Det öfriga innehållet af denna akt berättigar, såsom man försäkrar, lika litet till den tolkning man gifvit deråt, då det mer sysselsätter sig med Belgiens skiljande från Holland och med mera eftertryck hänvisar på detta faktum, än på Krakaus införlifvande. Från de tre hofven framställdes derefter i Stockholm den förfrågan, om svenska kabinettet lagt den mening vid de betraktelser, dess svar innefattar, som några tidningar velat gifva derät. Svenska regeringen skall nu, i ett svar af den 5 Februari, hafva uttryckt sin ledsnad öfver den illvilliga uttydning man gifvit åt dess ord och försäkrat, att den vore öfvertygad om vigten a! de skäl; hvilka förmått Makterna till denna åtgärd, och att dess för framtiden uttalade förhoppning uppenbarligen endast afsett, att icke några ytterligare föranledanden måtte uppstå till vidare modifikationer i de beståndande traktaterna. Såsom sådana föranledanden ansåg kabinettet de revolutionära frön, som voro utsådda öfver alla länder. — Det vore önskligt att man äfven offentliggjorde dessa begge akter, för att sålunda komplettera antalet af de redan bekanta, och detta så mycket heldre, som man velat med den såkallade svenska protesten sammanbinda slutsatser af icke så ringa politisk vigt. MM — Med vestra posten i dag hitkom profblad af elt i Götheborg utkommande Illustreradt Söndags-magasin, som utgifves af hr C. Pefornrsnmm Jahn 8 2 TT bo