Aftonbladet – 11 mars 1847, sida 3

Ipel derpå, anfördes af sir R. Peel, att exporIten, till följd af 41842 års täriff, ökats med 11,303,000 . Men det är sannt, att ins. tyckes anse denna statsman såsom, rent ut sagdt en bedragare, som nyttjade argumenter, på hvilka han sjelf ej trodde, till befordrande af ett hemlgt och mystiskt ändamål. Det är roligt, att ins. alldeles icke låtsir om, att födoämnen kunna konsumeras af andra än de fabriksarbetare, som äro använda vid sådana produkters förfärdigande, som äro ämnade att a!sättas utomlands. Likväl måste det vara klart, att en ofantlig mängd personer utom dem existerar, och måste skörda vinst af billigare lifsmedel. Som dessutom tullen å alla möjliga förädlade varor blifvit nedsatt till 40 eller 43 procent, och deribland 1. ex. på sidentyger och åkdon, som endast de förmögnare förbruka, så tyckes man verkligen kunna vara berättigad att anse England hafva antagt den fria handelns grundsatser. Ins:s yttranden om andra linders handelslagstiftning hafva redan af Dagl. Allehanda rönt den uppmärksamhet de kunna förtjena. Likväl kan ett yttrande af ins. förtjena att antecknas för sin kuriositet. Ins. säger, att Preussens östersjölandskap nu torde mindre sträfva emol, höjda tullafgifter, sedan den förväntade afsättningen på England uteblifvit. Nu vet man, att Preussen förlidet år hade missväxt, och Amerika deremot en ovanligt ymnig skörd; men det oaktadt tyckes det hafva varit en skyldighet af England at tillse det Preussen i alla händelser kunde exportera med fördel. Måhända hade en ny sliding-scalek dertill kunnat vara lämplig, enligt hvilken det preussiska hvetet i år insläppts tullfritt, men det amerikanska deremot belagts med höga tullafgi ter? 61 (Forts.) i kosmem——tt— md ; (Insändt.) ARMEENS PENSIONS-KASSA. Stockh. Aftonblad J4 32 för den 9 nysslidne Febr. meddelar underrättelser att Direktionen för Armåens pensionskassa hos Kongl. Maj:t anhållit -om krigsbefälets sammankallande innevarande år till extra sammanträde, med anledning af, som det tros, nöd-vändiga ansedde åtgärders vidtagande till betryggande af kassans ställning i hänseende till hypotheksföreningarnes utvidgning och diskontering till högre ränta än pensionskassan erhållit af ackords-amort. fonden. Det är svårt att nu särdeles fästa sig vid den uppgifna anledningen, hvilket ett kommande krigsbefäl ensamt torde tillåtas upptaga till pröfning, så framt icke Kongl. Maj:t skulle finna ändamålsenligt och. billigt, att uti dess nådiga kallelse till det trogna krigsbefälet låta pensionskassans samteliga delegare, så i som utur tjenst, på förhand få del af de bevekande anledningarne till ett urtima sammanträde, så att dess medlemmar äfven i orterne blifva i tillfälle att efter ett konfidentielt utbyte af sina åsigter öfver pensionskassans angelägenheter framlägga och stadga de grundsatser, hvilka borde tjena till ledning för den fullmäktig, som af en corps utses att föra dess talan vid ett möte af så mycket framtida inflytande uppå de frånvarandes välfärd. Men fastän således anledningen ej på förhand kan vara fullt känd, böra dock armeens pensionskassas delegare noga betänka, att det ligger uti hvarje delegares sanna intresse att veta denna kassa, ändamålsenligt förvaltad, med jättesteg framgå på förkofringens väg, såsom varande enda medlet att betrygga en tarflig utkomst på ålderdomen åt den obemedlade, som, synnerligen i de lägre graderna, uti statens tjenst med en ömkligt knapp lön (man betänke de dessutom mångfaldiga afkortningarne på löneqvartalen) genomlefver sin ungdom och mannaålder. Under sorglös och tålig väntan motser ynglingen en bättre utkomst med hvarje uppnådd högre grad, som likvisst oftast medför den svikna förhoppningen på utkomstens vägnar, intilldess en sent vunnen erfarenhet visat honom, att på den bana han sträfvat i sparsamhet och försakelser för att bereda lugn, tryggad utkomst och aktning åt sin ålderdom efter afgång utur tjensten, all möda varit fruktlös. Hans sista tillflykt blir nu, den af ingen bestridda rättigheten, att söka afsked, och den dermed förenade vensionen den största, måhända enda belöningen för ans i torftighet och undergifvenhet framträlade verksamhet i fäderneslandets tjenst. Det är alltså af vigt, att de delegare, som i massa epresenteras af endast ett ombud, göras uppmärkamma på här framställda förhållanden, för att vid valet af denna person uppsöka den, som, på grund uf deras stadgade öfvertygelse, eger största förmåga ch beredvillighet att främja det gemensammas bäta och föresats att motsvara de anspråk, som ett lylikt förtroende innebär; ty kommittenterne kunna ngalunda åtnöjas med den fåfänga äran att bekosta esa och traktamente åt en representant för att j mufvudstaden figurera på uppvaktningar och kollaioner, och för öfrigt som ett lätthandterligt instrunent begagnas vid förefallande insektioner. Förroendet för den valde fordrar, jemte redbarhet i mms — AA —— LL mom