Aftonbladet – 11 mars 1847, sida 2

ss VS 06 ER Kiel 43 spd. Reflexioner i anledning af doktor H. J. Carlsons afhandling om helsooch sjukvården till sjös; af d:r H. Sätherberg. (Slut fr. gårdagsbl.) Besparingar äro alltid högligen prisvärda — när de äro på sitt ställe; och mär xi antyda den brist, som visar sig i afseende på sjukvården till sjös, hafva vi icke förgätit, att Sverge är ett fattigt land; men icke heller att detta fattiga land har inom sig sjelf medel att blifva rikare, blott det en gång kommer derhän att göra dem fruktbärande. Det ofvannämnde factum, att vår flotta lider brist på läkare, står emedlertid qvar så länge; måtte det ej ännu stå qvar då vi behöfva använda vår sjömakt i krig! Vi hafva alltför nedslående minnen ifrån sista krigen, för att med lugn kunna tänka på framtiden i fråga om vår flottas uppträdande på krigstheatern med så: beskaffad sjukård, som dess närvarande ). Man torde från något håll vilja trösta oss dermed, att Sverge icke behöfver någon linieflotta, och följaktligen icke heller någon läkarekorps för flottan. Så mycket bättre om så vore! Vi förstå naturligtvis icke denna sak, och icke heller vore här stället att yttra något derom; kanske blir det dock med den vigtiga frågan om linieflottans umbärlighet för våra kusters försvar samma förhållande, som med den om läkarekonstens umbärlighet för vår helsa: man yttrar sig ofta med lättsinnigt förakt och underkännande af konstens förmåga — så länge man nemligen är fri från sjukdomarnas och lidandets fiendtliga anfall; men när dessa påkomma, önskar man att kunna fly tillbaka till sin utdömda hjelpare. Det är ett gammalt och vanligt förhållande. Emedlertid får dock det tagas som en afgjord sak: skall Sverge hafva en flotta, så skall denna flotta väl ock hafva sin läkarekorps. Läkarevård för de sårade, som gått att offra sitt blod för fosterlandet, är väl den minsta äreskänk deras medborgare kunna gifva dem i lön. Kongl. Sund:ets-Collegium har uti sitt underdåniga utlåtande till Kongl. Maj:t (se meranämnde förslag) icke allenast fästat uppmärksamheten på den betydliga brist, som ännu råder i afseende på en praktiskt bildad och fullt tjenstbar fältläkarekorps, utan ock föreslagit medel till afbjelpande i någon mån af bristen på legitimerade läkare, som uti krigstid skulle uppstå,. — Så länge denna brist icke blifver afhjelpt, måste den anmärkas; och ledda af ämnet hafva vi icke kunnat undgå att här göra detsamma. Vi äro härvid icke de första. I tidningen Najaden för den 7 Mars 1846 finnes en artikel, som är värd uppmärksamhet, såsom åsyftande att ådagalägga den stora brist, som råder i afseende på helsovården inom flottan. Men — böra vi någon invända — om det ock är aldrig så önskligt, att vi vid ett påkommande krig må hafva behöfig tillgång på dugliga läkare, så kan man väl icke begära att staten skall antaga dessa och löna dem, medan fieden ännu räcker; ty deras aflöning vore då en helt och hållet onödig kostnad för landet. Man har rätt i denna anmärkning, om det nemligen vore möjligt, att i. samma stund en sådan läkarekorps behöfdes vid ett uppkommande krig, med ett trollslag framkalla densamma; men som vi i våra tider icke tro på trolldom, hafva vi svårt att förklara hvarifrån de 145 behöfliga läkarne i en hast skola tagas. Det torde vara mycket ovisst, ja t. o. m. osannolikt, att det skulle öfverensstämma med våra på privat fot praktiserande läkares intresse, att öfvergifva sin enskilda praktik, sitt lugna hem och sina familjer, för att äfventyra lif och lemmar i en örlogstjenst, för hvilken man vore helt och hållet främmande. Vi nyttjade ordet intresse, ehuru det vill synas, som läkaren i vårt land vore ) Se sid. 4, 5, 6 af ofvannämnde Förslag till förbättrande af armieens sjukvård, eller: Anteckningar rörande sjukvården på Flottan och i Carlskrona 1789, sid. 494 af Tidskrift i sjöväs ndet, Tredje årgångan. På sjukhusen i Carlskrona, säger förstnämnde skrift, vårdades från den 28 November 1788 till den 31 December 4790 ett antal af 26,249 sjuke, hvaraf 35,286 med döden afgingo. För Tjurkö sjukinrättningar finnes icke någon bestämd uppgift i berörde afseende. Dock kan antagas, att de dödas antal äfven der varit högst betydligt, enär 414,000 döde uppgifvas hafva under farsoten blifvit kastade i sjön., — — Tjugu år härefter, när 1808 års krig utbrast, voro ingalunda några förberedelser mot dylika olyckor vidtagne. — — Ifrån den 4 Maj 43808 till den 4 Juni 4809 hade 14,446 man varit å sjukhusen i Carlskrona vårdade, deraf 2,809 afledo, samt 4,434 för sjuklighet hemförlofvades eller afskedades. o Man skall hafva godt förråd på krigare, om man skall kunna försvara sig, fastän hela armåer ligga på sjukhusen eller läggas i grafven af brist på tienlig sinkvård.