Aftonbladet – 10 mars 1847, sida 2

tar sig de akademiska förmännens bifall till Studentlöreningen. Man får se. — Litteraturöfversigten börjar med Just. Statsministerns Embelsberättelser för 1843 och 1844, hvarvid åtskilliga anmärkningar göras mot det formella i uppställningen. Förf. (—E—A) anser 4843 års berättelse bättre redigerad än den för 1844, hvarföre han önskar, att i och för 1845 den förras redaktionssätt måtte, föredragas. — Derefter visar sig en särdeles väl utförd rec. af hr Hazelii bekanta bok om Läroverksfrågorna, (utgifven isynnerhet till svar på brochyren: Svenska Elementarläroverken och deras förbättring).. Den::a recension (af L. w—p) förtjenar att läsas vid sidan af den i Freys 54:e häfte influtna (af E. A. s.) öfver br H. Järtas afbrutna skrift: Om Sveriges läroverk,, hvilken rec. blifvit ånsedd ör ultrapädagogikens sista kraftansträngning i Frey, och verkligen äfven gick så långt, att den tvang Frey komma ut i tvenne 34:ror på en gång. Huru mycket som återstår af den anonyme Elementarläroverksförfattaren, såväl som af brr H.-J. Och E.-A. S., sedan man fördomsfrilt läst hr Hazeliioch hans rec:s, hr L. W:s, tankar i ämnena, lemnas åt ett afgörande, som omsider ej lärer befinnas svårt. Slutligen följa några korta recensioner: om E. A. Schröders Handbok i P hilosophiens Historia, 4:a b. (hvarom fälles det vitsord, att den genom nyare forskningar öfverträffar Asts och Rixners, att den för sin opartiska hållning förtjenar studeras jemte Hegels, samt att den är lättfattligare än Marbachs, och både djupare och mera genuin än Reinholds); om veckoskriften Hermoder ; om V. F. Palmblads Läsning för bildning och nöje; o. s. v. Rec. af den sistnämnda månadsskriften har åtskilligt att påminna emot en deri förekommande påstådd ,upptäckt, rörande Carl XII. Saken består derut:, att förf. af ett stycke om denne konung, hr prof. Atterbom, ej blott uppgifvit det Carl XII var något annat än en rå soldat,, men tillika menat, alt man halftannat århundrade envist fasthållit den tanken, alt han intet annat varit. Rec. (R. HJ—E) reklamerar upptäckten för. Lagerbrings räkning; eller rättare, han visar, att ingen menni-ka, som läst någon historia, varit i okunnighet om vår hjeltekonungs egenskap att, jemte sina krigsbragder, tillika älska och i sin mån understödja vetenskaperna i Sverige. En annan s. k. upptäckt, vindiceras af den bildande och nöjsamma läsningens egen redaktör. Denne säger sig nemligen hafva i manuskript med delat hr Bergstedt (Vikramas och Urvasis öfversättare) en underrättelse, hvilken hr B, tagit och begagnat såsom redan offentliggjord -och bekant. Man ser; att de gode herrarne i Upsala le:va med hvarann in bona charitate.