Aftonbladet – 9 mars 1847, sida 2

Article Image
gon söndring är inora ministeren. Det skulle vara en ovärdig feghet att nu vilja uppoffra hr. Guizot. En partiel förändring kan ifrågakomma, genom justitieministerns sjukdom, men ingenting vidare. Lord Normanby kan ej uthålla i sin besvärliga ställning, 0. s. v. — Imedlertid höres icke af att lorden ämnar lemna Paris. Oroligheter hade egt rum i Cloyes, Sarlat och Domme, Charleville och La Semy, vid belgiska gränsen, allt vålladt af lifsmedlens dyrhet. Ifrån Otaheiti hade underrättelser ingått med en hvalfiskfångare, ända till den 42 Nov. Ännu var ingen förlikning gjord. Drottning Pomare vill väl underhandla, men icke med Bruat. Denne är nu återkallad, ehuru han berömmes för sin verksamhet, som haft svåra prof att uthärda. Man tror att hans efterträdare, Lavaud, som förnt varit på stället, skall kunna försona drottningen, i STORBRITANNIEN. Nöden i Irland tilltager, ty värr, allt mer och mer. Dagligen finner man på Jandsvägarne och i dikena liken af menniskor, som omkommit af hunger. De mindre arrendatorerne, som ej hafva foder för sina dragare och ingenting att beså sin jord med, sälja sina hästar för en spottpenning, och man har sett sådana slagtas, för att föda jagthundar med. Utvandringarnel äro talrikare än någonsin. I Öfverkocken vid reformklubben i London skulle, på regeringens föranstaltande, med kolossala köksapparater, afgå till Irland, för att inrätta soppkokningsanstalter i stor skala. Han lärer hafva uppfunnit ett nytt slågs kraftsoppa. I parlamentet hade under de sednare dagarne ingenting af vigt passerat. Tvenne prester, tillhörande statskyrkan, hade nyligen öfvergått till katolska religionen, och frånträdt sina pastorater. Prins Albert lärer bli vald till kansler för universitetet i Cambridge, efter den aflidne hertigen af Northumberland. Hans medtäflare är grefve Pawis; men denne får naturligtvis vika för drottningens gemål. TYSKLAND. Konungen i Bäjern har måst skicka den rysligt tillämvade, grefvinnan Lola Montez från Mänchen, under betäckning af gensdarmer. Hon är dock ej längre borta, än att hon snart kan vara åter, sedan sinnesstämningen något lugnat sig. Flere af de afgångne ministrarne hade förenat sig om en skrift till konungen då de nedlade sina embeten, af hvilken skrift kopior cirkulerade bland allmänheten. Den lemnar intet tvifvelsmål öfrigt, att H. Maj:ts buldhet för Lola Montez varit orsaken att de utträdt ur konseljen. : Preussiska konseljen säges nu hafva utarbetat en lag rörande tryckfriheten, som skall substitueras i stället för censuren. Den rekommenderas starkt till antagande af de andra Tyska regeringarne, och Preussen ämnar vid Förbundsförsamlingen i Frankfurt göra allt hvad det förmår för att genomdrifva denna sin plan. De förut meddelade uppgifterna om hvilka, som blifvit utsedda till landtmarskalkar för de tvenne kamrarne i Preussen, under den förestående riksdagen, rättas nu sålunda, att detär fursten af Solms Lich, -som kommer alt föra ordet i första kammaren, och hofmarskalken v. Rochow-Stälpe i den andra. POLEN. Under -det att alla menniskor i Ryska Polen, som ej äro blinda, se de stora massor af trupper, som marchera in i landet från Ryssland, får man i Warschaus officiella tidning läsa, att inga dylika truppmarcher äga rum: Flere hopar Galiziske bönder hafva gjort infall på Ryska gebitet, men blifvit tillfångatagne af Ryssarne, hvilka utan vidare omständigheter hängt upp dem i närmaste trän. De punkter i Fransyska och Engelska throntalen, som handlade om Krakau, hafva blifvit belt och hållet uteslutne ur de öfversättningar af nämnde tal, som blifvit införde i Warschauska tidningar. SCHWEIZ. I Luzern tillkännagafs den 20 Februari genom ringning i alla klockor begynnelsen af det katolska jubileum, hvilket skulle räcka i 14 dagar; under hvilken tid missionspredikningarnes uppfinnare, jesuiterna, ärnade hålla sina missionspredikningar i den fordnha barfotamunks? kyrkan, och icke mindre än 8 sådana hvar söcknedag, men hvar söndag 3. Medan man från Luzern berättar att spanmålsutjförsel från Lombardiet blifvit förbjuden, sedan lombardiska befolkningen i Varese, Gavineto och Sarönne redan hade plundrat åtskilliga till Schweiz bestämda spanmålstransporter, så att militär måst anlitas att hålla den med utförseln missnöjda hopen i styr, förmäles tvärtom från Graubindten att bergvägen från Itassk een i aeeeeskeeRrtRkskrrrT—

9 mars 1847, sida 2

Thumbnail