Aftonbladet – 8 mars 1847, sida 1

Faären: Nej, min dotter, men jag har tillbringat mina bästa år bland:de rika, och jag kan berätta dig penningehistorier, som bättre än femtio predikningar skulle göra dig af min tanka. ene Modern: Förnöjsamhet är en skatt, mitt barn. Cleona: Nå väl, mer, om jag kunde bli en markisinna, som hade vagnar att åka i, betjening som passade upp mig och pongar att köpa siden och band för, så skulle jag vara fullkomligt nöjd.n Fadern: Du bedrager dig, min flicka, helt och hållet. En gång tänkte jag som du, men erfarenheten har piskat sanningen i mig. När Pg var pojke, önskade jag att vara man, och när jag blef man, ville jag bli soldat, och när jag blef soldat, önskade jag att få kommendera, och när jag blef cfficer utan fullmakt, längtade jag efter en fullmakt; men himlen hade annorlunda beslutat, och jag har sedan lärt hvad jag icke viste då för tiden, att förnöjsamhet är bättre än till och med ett par epåletter. Således, flicka, har du orätt, helt och hållet orätt. Din gamla mor har rätt. Cleona : Jag tror icke, att vår älskliga signorina tycker om markisen. J:g såg tydligt, alt hon rynkade pannan vid hans åsyn. Anselmo: Än sen då! Det är icke något bevis. Du rynkar pannan femtio gånger om dagen åt Christopher vid Vvinpressningen, och likväl vet hvar och en, att du älskar honom nästan ursinnigt. Qvinnor äro sådana koketter. Cleona: Och män äro sådana opåkallade medlare! Huru visligt talade du icke för ett