Aftonbladet – 6 mars 1847, sida 2

— De tvenne nya stycken, som den Mindre teatern i går hade att bjuda på, voro, det första ett svenskt original-skådespel i 4 akter, Vid ett Bad, af författaren till. Kungs-Lena-färden, och hvaruti hr Torsslow återgaf hufvudrollen på ett så genialiskt och mästerligt sätt, att detta enda parti, genom den ungdomliga friskhet, kraft och natursanning, hvarmed det utfördes, gaf färg och hållning åt styckets i öfrigt något obestämda karakter, och åskådarnes intresse slöt sig helt och odeladt kring hans person. Den andra pjesen var en komedi med sång i tvenne tablåer, Skomakaren och hans Hustru, bearbetad från fransyskan af hr Blanche, hvilken väckte mycken munterhet och hvilken säkert, serdeles genom sin täcka och intagande musik, skall göra god lycka. De lifliga och naiva kupletterna i första, och i andra tablåen gesällens glada visa med kör och ackompagnement af hammaren och spannremmen, och hvaruti hr Zetterholm visar sig såsom en oöfverträftlig frimåndagsgesäll, Förenad och Rättskaffens,, samt slutligen duetten mellan skomakarmästaren (hr Stjernström) och hans hustru (måmsell Lindmark) på ett ganska vackert och kantabelt motiv, voro alla i en populär, lättfattlig och smakfull anda. Stycket utfördes rätt bra, och recett-tagarinnan, som hade att fägna sig af ett fullt hus, blef, jemte hr Stjernström, efter spektaklets slut framropad. Vi torde framdeles återkomma till en mera detaljerad redogörelse af denna representation. Såsom en kuriositet torde böra nämnas, att några bland åskådarne tyckte sig i texten till den sednare pjesen förmärka cn förundransvärd öfverensstämmelse med ett litet förut på Djurgårds-teatern gifvet stycke, kalladt Den lilla foten,, dock med förändring af namnen. Huru härmed förhåller sig, torde framdeles kunna upplysas, och det förringar i alla fall ej styckets värde.