RR redsk. 6; Hallberg, 4; Hylin 6; Kullström, J. J., instrumentm. 2; Kjellström, H. O., skom. 4; Kilberg, P. bronsf. 4; Lindvall, H. F., snick. 2; Liding, M.N., urm. 2; Lindgren, J., hattm.. 4; Lenoir, Å., färgare 8; Lamm, Åugust, färgare, 12; Ludvigsbergs jerngjuteri, Jaque Lamm, 407; Lamm,-S. L., vaxljusf. 6; Lindel, J. P., silkesrederi 4; Lönngren, P. E., ättikesåpoch ljusf. 14; Lagerberg, 2; Lundholm, I. 4; Lundvall, A., redskaps5; Malmquist, E., skom. 2; Mode, N. E., äfttiksf. 4; Michaelsson, J. chemisk fabr. 40: fonten, L., såpf. 25; Medberg, H. A., färgare, 4; Nyman, urm2; Nyström, 2; Nordenmalm, C. E., chem. fabr. 10; Olin, 2; Plagge, J. C., korgm. 6; Renström, G J., urm. 2; Rosengren, A., skom. 4; Rosendahl, G., silkesr. 4; Stoffregen, J. H. snickare, 2; Ström, G. A., färgare 3; Spetz, J. J., färgare 2; Söderlund, N. Å., renovatör 4; Schultze, skom. 2; Salen, O. apretör 1; Schyberg, F. A., 4; Tholanders enka, E., ättiksl. 2; Thorberg, G. A., skom. 5; Tornbom, S. O0., färgare 3; Ullberg, J. E., tapetm. 2; Utberg, I. C., skom. 2; Wennerström, L., hattm. 4; Welding, J. N., chokoladf. 2; Wanselin, J., färgare 5; Wellander, Hanna, eau de col. fabr. 4; Westman, C. A., snickare 4; Wimmerström, C. A., madrassf. 2; Wållander, C. A., redskap, 2; Wickström 43 Wahnberg 4; Wallis, J., ättiksf. 4. 2C OM JERNVÄGSANLÄGNINGAR I SVERIGE. Red. har blifvit anmodad att i tidningen meddela: nedanstående artikel, hvilken innehåller åtskilliga vigtiga och intressanta uppgifter i afseende på fråg.n om möjligheten för jernvägsanläggningar att bära sig här i landet. Red. tilltror sig icke att kunna på grund deraf bifoga något eget omdöme; utan tvifvel är det skäl att iakttaga en viss varsamhet innan man nedlägger penningar uti jernvägsföretag endast i beräkning att draga ränta deraf, så länge ännu så talrika tillfällen erbjuda sig att i hvarjehanda näringsgrenar med någon egen verksamhet erhålla 6 procents afkastning och deröfver å sitt förlag. Men deremot måste det vara högst önskvärdt om någon sådan anläggning med biträde af utländska kapitaler kunde bringas till stånd, och alla de, som bo nära intill en dylik kommunikationslinie och kunna skörda någon direkt fördel deraf, hafva otvifvelaktigt skäl att göra allt för dess befordrande äfven med något deltagande i kostnaden, om de också till en början ej skulle kunna räkna full ränteafkastning å sina utgifna penningar; enär ersättning för skillnaden skulle beredas dem på annat sätt. Den insända artikeln följer: Uti ett anförande om jernvägars kostnad ocIis underhåll, afgifvet i Wetenskapsakademiens sammankomst den 9 sistl. December, har herr öfverdirektören von Sydow redogjort för de kostnader sådane vägars anläggande medfört i Epgland, Frankrike, Belgien och åtskilllga tyska stater, samt derjemte uppgifvit den inkomst, jernvägarne anses behöfva för att betäcka underhållskostnaden och gifva en skälig ränta af 3 procent åt aktieägarne; af hvilken framställning hr öfverdirektören ledt sig till den slutsatts, dels att jernvägars anläggande här i Sverige skulle kosta 600,000 rdr bko milen, dels ock, att, då en trafik, som inbringar 40 proc. af en sådan summa i årlig bruttoinkomst, icke på länge i vårt land synes kunna inträffa, privata associationer icke torde kunna på cgen hand i Sverige öfverlaga jirnvägsanläggningar. — Eu sådant yttrande af chefen för styrelsen öfver vägoch vattenbyggnader i riket, framstäldt på ett sådant rum och derefter i allmänna tidningarne offentliggjordt, har icke kunnat undgå att hos mängden verka en ofördelaktig stämning emot jernvägsanläggningar här i Sverige, änskönt hr öfverdirektören erkänner nyttan af dessa kommunikationer; och då icke blott tillåtelse för enskilta bolag att dem här uti större omfattning åstadkomma blifvit af Kongl. Maj:t i nåder meddelad, utan äfven början af företaget blifvit så förberedd, att kostnadsförslag för 8 mil redan finnes uppgjordt, samt prospekt till aktieteckning måhända redan bland engelska publiken utgått, har Ins. af deltagande för sakens framgång velat i ämnet framställa några anmärkningar. Kostnaden för en jernvägs anläggande beror naturligtvis på 2:ne omständigheter. : 1:0 huruvida den terräng, hvaröfver banan skall föras, har mer eller mindre svårigheter att besegra; och 2:0 om arbetet utföres med lyx eller med besparing.