Aftonbladet – 3 mars 1847, sida 1

UTRIKES. STORBRITANNIEN. Sedan Don Miguel nu gifvit sig ut på reor, och det i Portugals närvarande förvirrade tällning ej kunde vara omöjligt, att han speculerade -på att åter der komma till väldet, kan det vara af intresse att känna, huru enselska kabinettet i en dylik casus anser sig böra gå tillväga. Då Lord Beaumont nyligen öfverhuset frågade ministrarne, huruvida de aggt sig ut för grefve Bomfim och de andra tillfångatagne portugisiske insurgenterne, och sökt förekomma deras deportation till det osunda Angola, der klimatet sannolikt snart skall döda dem, svarade konseljpresidenten, markis Lansdowne, att både engelska, fransyska och belgiska ministrarne i Lissabon gjort föreställningar emot detta steg, men utan framgång. Man måste komma ihåg, att fastän Storbritannien skickat en eskader till Lissabon för alt skydda brittiske undersåtare och i nödfall den kungliga familjen, så kunde det dock icke blanda sig i landets inre angelägenheter, utan blott uppträda såsom rådgifvande. Annorlunda blefve förhållandet, i fall Don Miguel visade sig i Portugal, eller ett parti der bildade sig, för att åter sätta honom på thronen. I sådant fall skulle Brittiska regeringen anse quadrupelalliansen såsom på nytt upplifvad, och handla i enlighet med densamma, det vill med andra ord säga, med väpnad hand utdrifva Don Miguel. : Orsaken hvarföre England skickat en större eskader än vanligt till Tajo, sade markis Lansdowne helt öppet vara den, att man ville förekomma att, i Portugals närvarande svåra ställning, icke någon annan makt (Frankrike) skulle ditsända en större flotta än England.