Aftonbladet – 27 februari 1847, sida 1

— Den å Kongl. theatern, under benäimningen Tegners minne, aunonserade dramatiska framställning ägde rum i går afton, för fullt hus, oaktadt förhöjda priser, och hedrades af den Kongl. familjens närvaro. Ideen att till firande af den aflidne skaldens minne framställa hans stycken ur hans egna arbeten på scenen var onekligen ett godt sätt att hedra den förevigade sjelf på samma gång, som det gagnar K. theaterkassan. Vi skole nu i största korlhet göra reda för de framställda styckena. Represenationen öppnades med en prolog, bestående deruti, att en af forntidens barder trädt ut ur sin hög, som man scr på scenen i ett skönt landskap, för att lyssna till T-gners herrliga sångmö, och dervid reciterar något af skaldens poetiska inspirationer, hvilka omvexla med aflägsna körer, som repetera vissa af slutstrof-rna. Härefter följde tvenne scener ur Axel. Hr Sundberg föreställde en af Kung Carls blå gossarn, och fru Kinmanson, född Bergnåhr, var Maria. Dessa scener äro den döende Marias afsked från Axel och hans påföljande monolog. Derefter följde 9 serskilda scener ur Frithiof: Kung Beles afskedsscen med sina söner och Thorsten Wikingsons till Frithiof utgjorde: den första tablåen, som visade en utmärkt vacker grupp af Bele och hans söner på ena sidan bredvid kungen Tborsten Wikingson, hans gamle fosterbroder och Frithiof (hr Dahlqvist) till höger på scenen. Hr Svensson var en vördnadsbjudande Bele och hr Wennbom en präktig Thorsten, väl maskerad och med hållning, värdig en gråhårsman, som förtjenar vara sin könungs vän och rådgifvare. Frithiof häfdar äfven icke illa sin plats. Hr Dahlqvist har en ganska fördelaktig kostymering. Bland de påföljande scenerna må nämnas mötet med Ingeborg i Balders tempel, Frithiofs strid för att återtaga sin armring och templets sättande i brand, mötet i skogen med kung Ring och försoningen m. m. Fru Hjortsberg spelade In1 TT rr rr