Aftonbladet – 25 februari 1847, sida 3

tjufnader af åtskillige bland dem begingös, farn jäg mig genom alla dessa, förmodligen af hr Dymling m. i. planlagda, högst skandalösa beteenden, hin drad att fullgöra denna min tjenstepligt ech föranlåten att sluta förr än godset, som i detta rum va upplagdt, hann undersökas. Ehuru jag åtskillige gånger, under pågående visitation, uppmanade hi Dymling att söka förhindra de obehöriga personerne så talrikt intränga i bodkammaren, hvilket ganska lätt kunnat af honom verkställas, helst då alla dessa personer syntes vara hr Dymlings vänner, ingick sådant naturligtvis icke i hr Dymlings plan, hvarföre min framställning härom af honom besvarades endast med visad skadefröjd, hån och gyckel, som synnerligast erhöll ökad fart vid tillfälle här ofvan nämdt är, nemligen då shawlar och sidendukar m. m. nedrycktes från taket af dess handlangare och bortfördes ur rummet. Vid min föreställning om de bedröfliga följder ett slikt våld framkallar, framtog han, under högljudd skadeglädje och hånfullt. skratt, från den förutnämnde chiffonieren en tafla föreställande H. M. Konung Oscar den I:s bröstbild, vände denna tafla åtskilliga gånger framför mig, under yttrande: Denne! han är ju stämplad, se noga på den c.n Något härefter, och då den talrika pöbelmassan utanför var, på sätt är nämdt, genom en högst betydlig qvantitet bränvin och punsch, som till stället framfördes och utdelades,. försatt i det mest vilda tillstånd, erhöll den uppmaningen från flera håll, att mot beslagaren och dess biträden begå de yttersta våldsamheter, samt att återtaga det beslagsgods, som från hr Dymling skulle utföras, och, i likhet med hvad min förra rapport upptager, utlofvades 30 rdr bko till den, som kunde slå ihjel mig eller någon af mine biträden; efter hvilka uppmaningar de högljuddaste rop på mitt namn och hurrningar med ökad fart gåfvo sig luft, hvarunder fönsterrutor i boddörren inslogos, och hvarifrån en och annan knif, ej af det minsta slaget, framvisades vid de tillfällen pöbeln bemirkte att jag såg åt nämnde dörr. sa Som. stadens fiskal ej, under de nära fem timmar denna undersökning fortgick, eller till dess densamma på våldsamt sätt afbröts, vid stället var synlig, men dock lärer å stadens gator samma dag på eftermidd. eller följande morgon varit att träffa, och chefen för stadens polis, hr borgmästaren Bergius, som först nära klock. 44 förmidd. inom boddörren inträdde, och det endast på högst 5 minuter, vid hvilket tillfälle jag å tjenstens vägnar af hr polischefen anhöll, att obehöriga personer i bod och bodkammare torde anbefallas att taga afträde — hvarvid hr polischefen endast tillsade tvenne vid dörren stående pojkar att utgå, med hvilka ock hr polischefen tog afträde — fann jag mig föranlåten, då folkupploppet såväl utanför som i bod och bodkammare antog en mera betänklig framfart, att vid pass kl. half 2 efterm. afsända en af de tvenne på stället varande polisbetjenterne till polischefen med anhållan om dess närvaro, då det i beslag tagna godset skulle utföras. Under det hr polischefens ankomst sålunda afvaktades, utfärdade jag, på hr Dymlings begäran, qvitto å de i beslag tagne, med konfiskabelt, gods fylda fyra säckarne. Detta qvitto skrefs vid den förut omnämnde chiffonnieren, hvars klaff blef nedfäld och hvarunder 2:ne af de i beslag tagne säckarne voro placerade, samt de öfrige 2:ne, hvaraf den ene innehållande sidenvaror m. m., stodo på sidan om de 9:ne förstnämnde och något framdragna nedanför motsatta delen af klaffen. — Under det min uppmärksamhet sålunda var fästad vid skrifningen, nedsatte sig hr Dymling i en något lutande och grensle ställning med benen öfver den säck, som innehöll sidenvarorne m. m., under hvilken obeqväma ställning Dymling stödde sig med venstra armen mot nämnde klaff. Någon rörelse bland de personer, som härunder stodo närmast och bakom Dymling, bemärktes väl; men ej hade man ens kunnat föreställa sig, att en planlagd och gröfre tjufnad härunder skulle föröfvas, som dock, efter det Dymling emottagit qvittot, upptäcktes vara begången vid det tillfälle Dymling upplyftade sig från: dess intagna obeqväma ställning, då säcken, som befanns vara, med de bakom Dymling stående personers tillhjelp och naturligtvis med Dymlings vetskap, bortstulen. Härefter upplästes af Bymling detta mitt qvitto med hög röst för denna talrika samling af obehöriga personer, hvaribland åtskillige skickade sig högst otillbörligt, i det deras högljudda oqvädinsord och förnärmelser af alla upptänkliga slag, med fördubbad ihärdighet, mot mig föröfvades; bland desse personer utmärkte sig handlanden Abr. Spaak, hvilken västan från undersökningens början till dess slut viade sig mest djerf och oförskämd. Sedan berörde svitto sålunda blifvit uppläst, gjordes af Dymling tt tecken med högra handen, som höjdes, under itropet Sån, mot dörren som leder till det mindre ! ummet, hvarifrån utträdde, på dennå signal, exe-l; utorn, stadsfogden A. Hultån, som fått i uppdrag . tt verkställa ett å mig, troligen under de timmar ) indersökningen pågick, medelst en utomordentligt erm expedition af vederbörande, utfärdadt bysättingsutslag, hvilket nu, under utöfningen af min jenstepligt, eller före det i beslag tagna godset blifit till kgl. tullkammaren öfverlemnadt, ovilkorligen kulle göras gällande. Något före det denna plan sålunda utfördes, blef0 medhafde penningar af åtskillige mina biträden, , f några i rummet varande persouer på det mest nträgna sätt dem affordrade som lån på en timmas d, hvarigenom mig såmedelst skulle betagas all tväg för erhållande af fyllnaden till berörde utslags lösen på stället. Denna plan utföll likvisst ej så rdelaktigt tillställarne hoppats — då afsigten trogen varit, att söka rycka mig ifrån det i beslag — — Ät o ovrrvdrvsrs.whoveueevvusccogroesn 5 ÖR MMMM MM MMMM MMM MM TN DL hvardara cAdan af Adnan hönman