Aftonbladet – 25 februari 1847, sida 2

Det är rätt, Mary! ropades å ena sidan — namnet tog man efter godtycke — det är rätt, slöt högre — ännu högrel! under det att man å andra sidan uppmuntrade med utropen: påt ögat Liny — åt ögat! — en dugtig stöt — ännu en, så — sån En man trängde sig nu igenom hopen och, fattande mulattskan i armen, ville han föra henne bort med sig. Släpp henne, släpp hennel skreko 20 stämmor på en gång — fair fight! fair fight! (lika kamp) låt henne utfakta den. Hon är min slafvinna! ropade den nykomne, ännu alltid bemödande sig att åtskilja de begge amazonerna. Fördömme er och er slafvinna! utropade en jettelik matros, stötande honom tillbaka, så att ban måste släppa flickan. Gå ni till h—te, men låt dem -sluta sin strid. Ja, låt dem utfäkta den! skrek hela hopen, och slafvinnans egare måste öfverlemna henne åt silt öde. De begge kämpande hade nu lemnat knytnäfsstriden och fattat hvarandra i det krusiga ullhåret och i kläderna, hvilka snart voro sönderrifna; negrinnan fann sig nu öfverlägsen, grep mulattskan med begge händerna om halsen och slog henne med sin egen pannaså våldsamt på ena tinningen, att hon sanslös neddignade. Look at the Nigger!, (se på negern) skrek hopen jublande. Bra gjordt, lilla svarta; du är en nktig slagskämpe; din man kan gratulera sig, Öc. äc. ljöd det från alla sidor, och villigt gaf den stora massan rum åt den unga