Aftonbladet – 24 februari 1847, sida 1

EE — LL ÄR egering, då han satte sin sonson, heriig n af njou, på spanska thronen. Men om mas tror, tt han derigenom gjorde slut på fiendtligheerna mellan de begge länderna, så bedrager van sig. Hos Ludvig XIV vördar jag konunen och fadren; men jag crkänncr, att om han id detta tillfälle uppnådde sitt mål såsom koung, gjorde han det icke såsom fader. Se här i min tanke de anledningar, som gjort tt sedan den tiden Frankrike och Spani:n inagit det ena mot det andra den ställning, som nstår dem. Det som förband Spaniorerne med lyskarne, det som fyrmådde dem att förena ig mot oss, det var Nederländerna. För deas försvar glömde Spaniorerne sm. rivalitet ill Tyskarne, en gammal och i Italien blodig ivalitet. Nåväl, hvad har händt? Europa, om icke ville giva Spanien helt och hållet ill Ludvig XIV:s sonson, och underh :lande ör detta ändamål ett långvarigt och blodigt rig, har sjelf vållat det resultatet att gifva Spanien till Frankrike, eller åtminstone att försätta det, i afseende på Frankrike, i dess naturliga ställning. Da Spaniorerne sågo sig beröfvas Nederländerna; då på ena sidan de sågo Engelsmännen få fast fot på Gibraltar och på Minorca; då de sett England bemäktigr sig suveräniteten på bafvet; då hafva de fattat att det icke var Frankrike, som var vådligt för dem, och derföre slutit sig närmare till oss. På detta sätt ser man, huru händelserna gäcka meniskornas förutseende och afsigter, cch att successionskriget samt Utrechter-freden återgifvit Spanien sin. naturliga politik. Se der, M. H., verket af den tidpunktens politik, till hvilken man oupphörligt vill återföra oss. Viljen J nu veta, hvad som slägtskapen verkat? Se här: Kammaren vet, att Philip V:s uppförande, så suart han väl innehade spanska thronen, blef en ständig anledning till bekymmer för Ludvig XIV. Knappast tre år hade förflutit efter hans död, förrän denne sam-. me Philip förklarade oss krig, och hvarföre? Jo, för en slägtangclägenhet. Lycklig!vis afhjelpte snart politiken detta nya fel af slägtskapen, och freden återställdes. Något :sednare, efter regentens död, ville hertigen af Bourben, då förste minister, sätta på franska thronen hertiginnan af V-rmandois, hans syster, i stället för infanti.nan af Spanien, som blifvit föreslagen. Hvad hände då? Spanien kom åter i krig med oss; det ingick ett förbund mod Tyskland; och det var först efter flera års tid, som genom klokhet och törsigtighet kardinal Fleury kunde återställa genom politiken detta nya felsteg af slägtskapen. Se der, M. H., hvad som historien om Ludvig XIV och hans politik lärer oss. Om nu, närmande oss till vår egen tid, vi läse Napoleons historia, så sen j äfven, att slägtförbindelserma varit för honom en orsak till bittra känslor, till oro och misstro. Jag skulle vilja kunna ifrån denna tribun uppläsa för er hans brefvexling med sin broder, och j skullen deraf finna, att emellan de begge bröderna strider började redan ifrån första dagen. Så snart Joseph var kommen på thronen, blef han spanior, och för Napoleon en verklig och farlig motståndare; det fattades föga, att han icke uppfört sig såsom konung Ludvig i Holland, och man kan nästan bevisa, att han till slut skulle hafva underhandlat med engelsmännen. Sådana äro slägtskapens frukter. (Sensation.) Nå väl! huru bör lå, efter Julirevolutionen, vårt handlingssätt plifva? Hvilka förbindelser böra vi söka att terställa med Spanien? Jo! de at en gemenam revolution (bra, mycket bra!); Hurudan är Spaniens ställning cfter Ferdivand VII:s död? Spaniorerna hafva en thronretendent liksom vi. Den dag, som hertigen f Bordeaux (hvilket jag är långt ifrån att anaga såsom möjligt) skulle blifva farlig, blilver refven af Montemolin det äfven för Spanien. ir 1840 hår jag funnit Frankrike söndradt på n gång med de moderate och progressisterna. dan sade, att Espartero ville tillkräkta sig maken. Rådfrågad några gånger, såsom minister jr utrikes ärenderna, svarade jag: Espartero ar icke en sådan plan; man löper fara att vinga honom till en handling, på hvilken han Idrig tänkt. Jag bad drottning Christina blifva var i Madrid, och att icke kasta sig i Esparros läger; hon har likväl gjort det, och deraf afva de händelser vållats, som j väl veten. ågre säga, att spanska nationen bortdrifvit hoom; andre att nationen återkallat honom. Naonen var helt och hållet främmande för alltmmans. Det var blott en kamp mellan parerna. (Slutet följer,) mteem———— om————— RR STOORTSBY, — Revisionssekreteraren :A. W.-Netzel har, anseende till: sjukdom, erhållit :en månads nstledighet, och åssessörn i Svea hofrätt L.