Aftonbladet – 23 februari 1847, sida 3

Article Image
, tande klassen i städerna i allmänhet äro så blek: joch utmärglade. — Se dessa drängherrar med La I gervalls-stöflor . för 49 rdr, med 40 rdrs kläde i roc I ken och hatt för dito 40, under det de näppeliger ega en ärlig arbetsrustning. — Se våra jungfrur mec 25. rdr genottkragar från -mamsell:. Sjöberg! De komma snärt äfven med bBoor från Holden för 2 rdr, under det de i brist på en varm vinterklädse måste frysa helsan af sig vid förrättandet af sina utsysslor. — Ett redbart tjenstehjons sträfvande gälldc fordom.att blifva väl uppklädd, som det kallas men nu gäller det att blifva w:klädd. Den tänkande och förnuftige skall finna, att denna artikel hör till det slags frasmakerier, som ofta utgår från egoismen och hersklystnaden, och som, ehuru falska allt igenom, kunna göra åtskilligt ondt derigenom, att de bland råa åhörare finna många villiga öron och förvrida begreppet om det rätta. Det är en allmän regel, alt allt gäller hvad det kan gälla och : allt faller hvad det kan falla. Så äfven med arbetet. Tjenstefolkets löner komma således alltid att rätta sig hufvudsakligen efter förhållandet mellan behofvet af biträde och mängden af sökande, men icke efter hvad den ene :eller andre ger i presenter åt sitt folk. Dessutom är det ett faktum, att tjenstefolkets löner ingenstädes i Europa äro så låga som i Sverge, och d t är högst sällsynt, att en tjenare, äfven med största tarflighet och sparsamhet kan lägga af så mycket utaf sin lön, att han eller hon deraf kan lifnära sig på sin ålderdom. Om det skulle inträffa med en af 400, så vore det väl ej förmycket, men nu sker det ej med en bland 3500. Om således en cler annan husbonde är frikostig mot sina tjenare, så är det en verklig skam att klandra sådant offentligen. För dem som behöfvar tjenstefolk, men ej hafva tillgångar att hålla sig sådana, veta vi ej bättre råd än att de betjena s:g sjelfva; de äro ju i alla fall icke i sämre predikament, än det stora antal, som måste tjena andra. Att dricka kaffe kan väl ej kallas någon osed, då det är bevist af nyare kemiska undersökningar, alt kaffe, likasom th, höra till de mest närande: drycker, och kaffe nu för tiden är så billigt, att knappt någon annan i kraft motsvarande föda kan fås för lika billigt pris. Alt hustrur af den arbetande klassen, som kanske icke hafva råd att bestå sig stort. annat än mycket svagt kaffe, kokadt på sump, blifva magra deraf, kan mycket väl stå tillsammans med denna sanning. För öfrigt är det visst illa, om pigor och drängar använda lön och drickspengar endast att köpa sig fina kläder och grannlåter, men detta blir i många fall måhända lika mycket husbondfolkets fel som tjenarens; ty om en husbonde eller matmoder ger sina tjenare penningeprescnter, så finnes ju ingenting som hindrar de förra att sätta in dessa presenter i sparbanken och att söka öfvertyga tjenarhe om nyttan af att spara något till framtiden. I Frankrike, der en piga merändels har 200 francs (400 rdr banko) i lön, och der frestelserna till lyx äro mycket större än i Sverge, finnes en vida större proportion af tjenare som insätta penningar i sparbanken än hos oss. Likväl finnes der ingen tjenstehjonsstadga med årsflyttningar, eller som tillåter husaga.. Om någonting kan bidraga att väcka tjenares afundsjuka mot eller likgiltighet för sitt husbondfolks intresse, så är det denna stadga jemte dylika dumma årtiklar som den ofvan citerada (—J

23 februari 1847, sida 3

Thumbnail