Aftonbladet – 18 februari 1847, sida 3

1j månad förlidet år förvarades å Smedjegårdshäktet, .Ider vittnet sett honom. Anna Bom infördes ånyo. Sedan hon, på frågor tluppgifvit, att hon under sin tjenstetid hos skomastkaren Löfgren vid Packartorget endäst varit bekant timed Ericsson, med hvilken hon jemväl under skym-ningstiderna sammanträffat i bakporten, upplästes I Iför henne ofvyannämnde vittnesmål. Hon hade ej I jäf att anföra mot vittnena, och förklarade, i anledning af berättelserna, att hon köpt omtalade sidenI klädningen af en mamsell Nobelius i Gefle, syster till slagtaren Nobelius, på hvars angifvelse hon se-I dermera blifvit häktad. Hon förnekar bestämdt, att I Jäderström, som blifvit henne föreställd i Smedjegårdshäktet, vore hennes medbrottsling, eller samme person med hvilken hon åren 4837 och 4838 varit bekant. a Den 29 Januari fortsattes ånyo ransakuingen, I hvarvid Jäderström, från Rindön inreqvirerad, först hördes, sedan Anna Bom blifvit ur tingssalen, utförd. Jäderström befanns vara 5 fot 3 tum lång, -Imed gråblå ögon, brunt hår, trindlagdt ansigte, -Isamt behäftad med någon svaghet i högra armen. , Han uppgaf sig vara född den 20 November 4824 -li Sollentuna socken inom Stockholms län, af föräl.Idrarne, nu mera aflidne fadren, skomakaren Carl -I Jäderström och dennes ännu efterlefvande enka, Anna Lisa Almqvist. Jäderström hade vistats hemma, tills han år 4837 eller 4838 kom i arbete hos ;Jen, i Smala gränden å Ladugårdslandet boende, skoI makare, vid namn Pettersson, hos hvilken han vir Istades 147, år, hvarunder han ej ens innvevarit å TI skomakaren Löfgrens verkstad; förnekande JäderIström för öfrigt all bekantskåp ej mindre med afhörde vittnet Liljefelt än äfven med Anna Bom, liksom uppgiften att han skulle tjenat i DjurgårdsIIstaden. Från skomakaren Pettersson kom Jäderström till lägenheten Skansen inom Sollentuna soCI ken och vistades hos sin moder uti 4 år, derunder han arbetat å åtskilliga ställen. Sedermera hade -Ihan en sommar medföljt en skeppare, samt 4845 tjenat såsom arbetskarl vid Lilla Stallmästaregården. I Hösten samma år kom han till arbets-inrättningen på Glasbruksgatan å Södermalm här i staden, der han vistades tills i Januari månad sistlidet år eller 1846, då han ämnade begifva sig åt Gefle, hyarifrån han likväl hindrades, genomi att förlora passet redan: emellan Stockholm och Järfva Af: denna anledning återvände han till sin moder samt vistades sedermera dels i staden, dels vid Norrtull, der. under försörjande sig med tillfälligt arbete, men han hade aldrig under tiden ens varit ute vid Ulriksdal. Sedan Liljefelts ofvanintsgne vittnesmål blifvit för Jäderström uppläst, fortfor han att neka all bekantskap så väl med denne som med enkan Bom, erkännande emedlertid, att han varit den, som hos skomakaren Pettersson betecknades med benämningen tollman. För öfrigt funnos å denna tid, jemte Jäderström, tvenne andra arbetare hos bemälde skomakare, nemligen August Norling och Robert Theodor Kjellman samt ännu en, från landet, vid namn Erik, som hos Pettersson qvarblifvit efter Jäderström. Desses under tiden ägande bekantskaper kände ej Jäderström, och hvad deras nuvarande sysselsättningar och vistelseort beträffade hade han sig blott bekant, att Kjellman, som vore något längre än Jäderström ech hade mörkt hår, för närvarande jemväl vore på Rindön, samt. att Erik, hvars nuvarande . vistelseort icke vore honem bekant, för tvenne år sedan arbetat hos skomakaren Eriksson vid Munkbrogatan. På frågor uppgaf härefter Jäderström, att han, då han 4846 vistades vid Norrtull, brukat vara klädd i röd skjorta, grå kanonierbyxor samt ömsecm sommarmössa, ömsom en annan af blått kläde, och befann ban sig ofta utan rock eller i skjortärmarne, såsom det heter. Såsom icke bekant med Anna Bom, följde deraf att ban ej heller, enligt hvad man uppgifvit, träffat henne uti skomakaren. Löfgrens port. Huruvida åter hans dåvarande kamrater ägt bekantskap med henne, hade han sig icke bekant, Kjellman och Erik, som äfven var något längre än Jäderström, voro med denne nästan jemnårige. På härefter gjord förfrågan, upplästes, att Kjellman öfver ett år vistats på Rindön, dit Jäderström åter, enligt de handlingar om honom, som upptistes, ankommit den 9 sistlidne Januari månad, till följe af öfverståthållare-embetets för polis-ärender, den 42:te föregående Decemher afkunnade utslag, hvarigenom han, som jemlilbikongl. Svea hof-rätts utslag den 22 föregående Oktober, för förfalskningsbrott och första resan stöld, utom ärans förlust, undergått 14 dagars fängelse vid vatten och bröd, jemte uppenbar kyrkoplikt, blifvit. dömd att i tyå år hållas till allmänt arbete. . Anna Böm, som nu infördes, nekade sig hafva sett Jäderström förr än på Smedjegårdshäktet, sedan begge blifvit häktade, och hade dessförinnan någon bekantskap dem emellan således än mindre kunnat äga rum. Emedlertid iakttogs, att ej mindre Anna än Jäderström vid konfrontationen syntes brydde och förlägne. Bland nu hörde vittnen uppgaf demoiselle Margareta Jernslröm: att hon ej kunde erinra sig tillförne hafva sett enkan Bom, Någon korrespondens omvisste ej viltnet, som väl förestått mjölkmagasinet i Wagnerska huset; men lemnat denna plats redan år 4838. Fjerdingsmannen Jol:an Jansson: att han, som hållit bevakning öfver denna vid första rättegångstillfället, dervid iakttagit det Anna omtalat, att hon nerifrån trappan å Ulriksdals-slott hört mördaren tilldela Amanda trenne: slag. Denna uppgift nekade Anna Bom. Vittnet måste origtigt uppfattat hennes berättelse, ty först i bergbacken vid Järfva hade Anna af Eriksson hört omtalas det, henne förut cbekanta, förloppet vid mordets begående, Petter Pettersson vidhöll sin förra berättelse, lilläggande, att han vid första ransakningstillfället samtalat med Anna Bom, som derunder yttrat, att bon ej kunde sofya om nätterna den tid, hon bodde i Gefle hos fiskaren Söderhäll, sdmt att hon städse varit orolig; orsaken härtill hade bon Hkväl icke nämnt. Likaså hade vittnet hört Ånna emnämna, utt hon, på sätt hon sedermera vid domstolen omalat; gifvit mördaren anvisning på den vid mordet jegagnade yxan. Vittnet Liljefelt förklarade sig nu hestämdt ioen.