Aftonbladet – 16 februari 1847, sida 3

I — Fru Gelhaars beneficerepresentation sistl. gårdag gafs för fullt hus. Den vigtigaste företeelsen dervid var Mozarts Don Juan, som efter flerårig hvila nu gafs med ny besättning af 4 större roller, nemligen Don Juan, Donna Ann2, Guvernören och Leporello, hvilka voro öfvertagne af hr Wallin, mille Ebeling, hrr Haglund och Uddman. En hvar som känner hvad nämnde partier ålägga sina representanter, vet ock att första föreställningen är en skärseld som måste genomgås, innan sångarne vinna den sans, den sjelfbeherrskning, förutan hvilken någon sammanhållning af ett så konstrikt kompliceradt verk ej är tänkbar. Isynnerhet kunde andra (egenteligen första) aktens final, och synnerligast den deri förekommande terzelten, sextetten i 3:dje akten m. m. vidtåla en grundlig rekapitulation. Solopartierna gingo deremot betydligt bättre, och häruti utmärkte sig såväl de nya som de äldre medverkande ganska fördelaktigt. Vi nämna i detta afseende Donna Annas serdeles lyckligt återgifna aria i andra akten; det stora recitativet som föregår, sjöngs med ett lifligt men något öfverdrifvet uttryck; vidare Leporellos aria i S:dje akten, som med EEE NDGRRE ISP NI NN SES TKO JETS TLA NET RO ESS