Aftonbladet – 16 februari 1847, sida 1

DISKUSSIONEN I ENGELSKA PARLAMENTET OM IRLANDS TILLSTAND. Den 235 Januari, samma dag, som andra läsningen af förslagen att tills vidare upphäfva Spannmålslagen och Navigationsakten beviljades i Ofverhuset, utan motstånd, gjorde markis Landsdowne derstädes och lord Russell i Underhuset, en skildring af Irlands tillstånd, omförmälde verkningarne af de åtgärder, som styrelsen vidtagit till detsammas förbättring, och framställde nya förslag i samma ändamål. Begge talarnes skildring var ganska dyster; de nödgades erkänna att styrelsen missräknat sig på den bjelp, som väntats af de på allmän bekostnad vidtagna vägarbetlena i Irland, och att man i följd af denna erfarenhet nu måste föreslå dessa arbetens utbytande mot andra nödhjelpsåtgärder. Men äfven på dessa grundade styrelsen inga utomordentliga förhoppningar för tillfället; talarne förrådde tvärtom ett slags förlägenhet om hjelpmedlen mot: Irlands närvarande nöd, och dolde knappast att den för ögonblicket vore i det närmaste ohjelplig, samt att man först af tiden och de framdeles emotsedda verkningarne af en del ibland de nu föreslagna medlen, kunde vänta mera tillfredsställande följder. Det vore mer än onyttigtyv — sade markis Landsdowne — att söka öfverskyla omfinget af det hotande onda; det hade uppenbarat sig i alltför bjerta färgor och genom alltför kända företeelser, för att lemna tvifvel om att man här hade att kämpa möt den: största olycka, som ännu hemsökt något land i det civiliserade Europa. Dylika olyckor må hafva visat sig i österländerna, och man har sett poetiska skildringar deraf; men inom den del af verldens häfder, som grunda sig på noggrant kända facta, träffar man ingenstädes exempel på alt ett folks näringsmedel blifvit så hastigt och nästan full komligt bortsopadeDet vore lika oklokt ati söka bedraga sig sjelf i. afseende på eländets vidd, som att vid ett krig eller ett fiendtlig! infall nedsätta de faetiska uppgifterna om fiendernas förmåga, antal eller tillgångar. Enlig de tillförlitligaste beräkningsgrunder ville tala ren framställa hvilka förluster som Irland nöd: gats vidkännas. Om man uppskattar: ett acre till 40 , när det bär en potatisskörd, och 34 10 sh. när det bär hafre; så har missväxten på polates orsakat . en; förlust af 41,350,000 2 och på hafre af 4,660,000 ; eller tillsammans 46,000;000 f. I vigt beräknadtförstördes mellan 8 och 9 millioner tons potatis; förlusten motsvarar en fullkomlig härjning af 4,500,000 acres odlad åkerjord. Medlet att lindra nöden består här icke af penningar, som mången tycks föreställa sig; det består af lifsmedel; och hvilken ansträngnng styrelsen än kunnat göra: hvilka penningebelopp, som kunnat anslås till motande af en så stor nöd: hvilka tillämpningar man kunnat. göra af fattiglagarne, så skulle alltsammans, vid ett tillfälle sådant som detta, befinnas otillräckligt Styrelsen kan väl låta föra spannmål från en ort till en annan, taga penningar ur somligas fickor och stoppa dem.i andras; men huru skulle man genom dylika åtgärder åndå föret RAT OP BYN RT TR HR ER St or a RR K RAN PRB ER AK AKS ER