Aftonbladet – 13 februari 1847, sida 3

till samhällighet, vi hafva väl kännt det alk, Toch, som sagdt, för ynglingen i bildningsåren är väl behofvet och nödvändigheten af umgänget Istörre än för någon. Men i Upsala finnas ej blott förnäma, och till dem sig slutande lärda, och vidare studenter, som vi sett till blott en ringa del stå inom Ide förras sällskapskretsar; der finnas äfven borgare och borgarefamiljer. Dessa pläga intet umgänge med de förnäma och de lärda, om ej i handelsboden och vid dsken. Till den högre kretsen få de ej, om icke vid mycket allmänna tillfällen, tillträde, ty d2 anses, af gammalt förmodeliger, ej ega dertill nog bildning, och fint verldsvett. Komma de förnäma och ide borgeliga, någon gång vid dylika tillfällen i b röring med hvarandra, så ser man lätt missförhållandet och får emellanåt se och höra yttringar deraf och af den ömsesidiga vantrefnaden. Derföre tyckas båda kretsarne vara bäst belåtna inom sig, så långt från hvarandra som möjligt. Likväl sägas flere borgarefamiljer finnas, der velt och bildning äro hemmastadda och slutit förbund med verklig glädje, lefnadsfriskhet, och en naturlig belefvenhet och sann välvilja. Här äro studenter alltid ;välkomna gäster, och att de med nöje infinna sig der, förstår man litt, när man känner den företrädesvis natur och ctt otvunget, fritt väsende älskande studenten. Större delen af borgareklassen skall dock vara temmeligen rå och obildad, och hair såsom sådan af studenterna fått, som bekant är, b nämningen brackor. Den skälmske Onkel Adam har, om jag rätt minnes, i de fyra studenterna) utkastat karakteristiken på en bracka,; hvilket besparar mig mödan att här uppgifva kännemärkena på en sådan af äkta sorten. Att imedlertid borgareklassen i en lärdomsstad skall nedtryckas och lätt nedsjunka till råhet, är lätt att tänka, när man scr de lärda draga sig ifrån umgänget med den och stiga mot ,höjderna, eller sluta sig inöm sitt eget skal. Också torde -msn ha svårt att någorstädos i vårt fåderneslind finna ett sådant strängt kastsystem utbildadt, som i Upsala, liksom kanske i alla småstäder, som mottagit universilet, och der detta blifvit gammalt nog, för att stelna och antaga denna en inbilsk lärdoms dryga hållning, som är så lätt att karikera och förlöjliga, men ock för mängden så svår att uthärda, när man trampas deraf. ; Huru förhållandet, i afseende på sällskapslifvet och tonen deri, jemförelsevis är vid rikets andra universite!, i Lund, känner jag ej. Jag har ej skäl att förmoda förhållanderna der vara serdeles olika dem i Upsala. Ty ehuru Lund eger företrädet af att ligga närmare den mest civiliserade och vetenskapligt bildade verldens hjertpunkt, och, genom lälta och hastiga kommunikationer, bord2 från den mottaga inverkningar, som lifvade det vetenskapliga studiet och befordrade den friska omsättningen och utbytet af idter, så har det deremot blifvit inkastadt i bördsaristokratiens gryta, i den svenska högadelns stamland, Skåne. Hvad inflytande detta utan tvi:vel har på wuniversitetet och universitets-lifvet, vore ej utan intresse alt förnimma. Om derföre någon, som tillräckligt af egen erfarendet kände ställningar och förhållanden i Lund och huru de under åtminstone ett tiotal af är utvecklat sig, företoge sig au äfven försöka en teckning deraf, och, liksom jag med min af Upsala, öfverlemnade den åt offentligheten; så skulle måhända teckningarne, såvidt de äro sanna, ej blott vara för universitetens vänner af intresse, utan helt visst på ett eller annat sätt för universileten sjelfva i godt fruktbringande. Ingen kan gerna förnekas att välja sitt sällskap och lefva sitt Hf efter behag. Sättet, hvarpå man väljer och lifvet man lefver, är dock alltid karakteristiskt. Det ligger derföre mycken sanning i ordspråket: säg mig med hvilken du umgås, och jag skall säga hurudan du är.., — I en universitetsstad borde man likväl för ungdomens och dess bildnings skull vara försigtig, lägga band på böjelser, som missrigta den, m. e. o. vara förnuftig. Isynnerhet åligger detta ungdomens, vetenskapens och den ve) De fyra signaturernar.