Aftonbladet – 12 februari 1847, sida 3

— Nedanstående artikel utgör ett till Red:s begagnande insändt fragment af en otryckt samling a skizzer öfver ställningar och förhållanden vid uni versiteterna, ämnade att utgifvas fram på våren och författade af en man, som under en längre tids vistande i Upsala, hvilken slutades för ett par år sedan, samlat de iakttagelser, hvilka deruti förekomma. Om det öfriga af samlingen blifver lika intressant som detta fragment, så skall arbetet utan tvifvel blifva välkommet. Måhända har väl författaren varit något sträng i sin åsigt öfver förbindelsen för de i Upsala boende familjerna, att hålla sina hus mera öppna för de studerande i allmänhet: ty det enskilda lifvet har öfverallt ett anspråk på frihet att välja umgänge, som man måste respektera. Men detta hindrar icke att författarens observationer äfyen i detta hänseende kunna vara riktiga. AKADEMISKA BREF. 4. (Lärarnes umgänge med lärjungarne. Sällskapslifvet i Upsala. Studentaristokrati. Bördsoch lärdomsaristokratien. — Studentlifvets. förhållande dertill. Borgare och borgarefamiljer. De förnäma och de borgerliga,. Kastsystem. Lund. Prokansleren. Utmärkelse: Slutsatser.) Lärarne, som sjelfve öppnat högskolans lärosalar för all slags omognad, torde i denna sednares tillvaro, med alla dess förstörande och förnedrande verkningar, anse sig ega en skälig ursäkt för sitt frånstötande och kyliga, ja! någon gång, enligt ungdomens egen utsago och tro, föraktfulla och fiendtliga sätt att umsås med eller bemöta den akademiska ungdomen i allmänhet, dess önskningar och till ett idelt mål syftande försök att dem förverkliga. Detta visar dock ett fullkomligt missförstånd af en akademisk lärares kall och af de pligter, hvilka det ålägger honom. Att på behörigt sätt gå den unge vetenskapsidkaren tillhanda vid hans studier och studii-lif, att lifva hans håg, gifva goda råd till studiernas ordnande och bedrifvande, att upptaga honom i sin umsängeskrets, för att odia hans vett och stärka hans bildning, m. m. — innebär icke detta ett värdigt mål nog för den högsta bildningens målsmän, de akademiska lärarne ? — Är veenskapen och det vetenskapliga intresset rätt efvande inom dem, så skola de nog veta att behörigt uppfatta silt kall och verka i dess anda. Så som förhållandet nu är, har man rätt att sluta till en brist i verkligt lif och inresse; ty af frukten, heter det, känner man rädet. Likväl sägs en och annan lärare vid Upsala akademi umgås med ungdomen mer örtroligt än flertalet, och söka ce Hf åt stulierna och i rätt dager uppfatti ungdomens sträfvanden; men merendels betraktas han då af sina embetsbröder med ett slags misstroende, sban söker popularitet,, heter det; eller ock