Aftonbladet – 11 februari 1847, sida 2

Aniag.ndet al en gemensam tysk. flagga (hvilken likväl ej uteslut.r särskilda symboler för de särski!da tyska stateriia) och denna flag-! gas lika berättigande i alla tyska h mnar. Enligt de flesta sjöstaters bruk skulle tyska. flaggan berättigas att uteslutande idka kust1 farten i tyska hamnar. En särskild afgift ålägges hvarje utländsk flagga, i hvars hemland tyska flaggan underkastas högre afgifter än den inhemska. Omedelbart till denna grundläggning sluter sig förslaget att på alla utländska handelsplatser tillsätta tyska konsuler och icke för enskilda tyska stater, såsom preussiska, hannoverska, oldenburgska, mecklenburgska, hamburgska, bremiska äc.; samt Gynnande af omedelbar införsel framför me-! delbar, medelst högre tull på den sistnämnda. Deremot förkastas systemet af differentialtullar, såsom, af flera anförda skäl, dels olämpligt, els menligt, dels overkställbart. Man finner snart, att detta iörslag förenar, med en lätt verkställbarhet, ganska stora fördelar för förslagets upphofsmän. Hufvudorsaken till tullföreningens begär efter egna hamnar, är saknaden af egna konsuler och egen flagga, under gemensamt skydd. Den skulle nu få allt detta, men gemensamt med hela Tyskls:nd; och det för hansestäderna hotande begäret måste derigenom svalna, åtminstone för en ännu länge obestämd framtid. Deremot bespara hansestäderna den kostnad, som hittills ålegat dem ensamme för konsuler och diplomatiska handelsagenter; och om också en eller annan tullföreningsstat skulle, i följd af flaggans rätt, besagna deras hamnar, så kan denna täflan icke blifva farligare, än att den godtgöres genom hansestädernas motsvarande frihet i de öfriga tyska kuststaternas hamnar. ———— UU