Aftonbladet – 9 februari 1847, sida 2

för att göra honom rättvisa, böre vi dock tillligga, att han. aldrig ämnade uteslutande tillegna sig vinsten deraf. Ehuru han visste, att de anvisningar, mot hvilka pengarna blifvit utgifna, endast voro nominella garantier, hade han fast förlitat sig på framgången af de spekulationer, hvartill beloppen blifvit använda, och han emotsåg längtansfullt det ögonblick, då han öppet skulle kunna tillstå hvad han gjort, och rättfärdiga sig genom fördubblande af det uttagna kapitalet. Men till hans obeskrifliga förskräckelse blef k nal-billen förkastad i öfverhuset; aktierna gingo ned till noll; och, till råga på olyckan, försvann spekulanten plötsligt ur staden. I denna svåra belägenhet kallades han till sammanträde med sina uppbragta bolagsmän. Bevisen emot honom voro moraliskt fällande, om än icke lagligt bindande. Den olycklige mannen afhörde allt med tyst förtviflan. Förkrossad och förvirrad, bjöd han ej till att försvara sig. Han begärde blott en timma, för alt uträkna sin egen och husets förlust; den uppgick, på några hundrade när, till tio tusen pund, samma belopp, som han insatt 1 firman, och hvilket, då intet giftermålsförord fanns, stod helt och hållet till hans disposition. Denna summa afstod han genast till sina bolagsmän, med vilkor att deraf honorera hans personliga förbindelser. Då beloppet sålunda var återbetalt, upphörde hans bolagsmän naturligtvis med vidare undersökningar. De rördes af medlidande för en så begåfvad och så fallen man; de erbjödo honom till och med en underordnad, men lönande, befattning vid den firma, hvari hav varit intressent; men Mainwaring saknade tålamod och beslutsamhet att arbeta på återupprättandet af silt namn — måhända slutligen ock af sin förmögenhet; Ett rof för den dödliga ångest, vanära och förtviflan väckte hos honom, flydde han frin staden, och hzons flykt — befåstade för alltid de rykten, som kringlupo om honom — rykten, vida värre, än verkligheten. Det diöjde länge innan hanens gaf Susanna kunskap om den undangömda tillflyktsort han valt; hon begaf sig slutligen äfven dit. Hvad gjorde Lucretia under tiden? Hon