Aftonbladet – 2 februari 1847, sida 3

det sitt offer, men å andra också gifva sin röst åt någon bland kyrkans utmärktare män, hvarvid den enc fallit på en den andre på en annan. Mången förmodar, att. det varit biskop H. mera om hjertat jatt vinna detta bevis af sina landsmäns aktning, än att, vid sina fyllda 60 år och ojemna helsa, erhålla sjelfva det mera mödosamma än lönande embetet, och denna förmodan vinner stöd både deraf, att han redan förut en gång frivilligt afsagt sig en biskopsstol, och af hans flere gånger öppet uttalade önskan att draga sig tillbaka från det mera offentliga lifvets strider, särdeles då han icke egentligen har att i ekonomiskt hänseende göra någon vinst, när man frånräknar skilnaden att lefva såsom biskop och pastor; och det tros, att den snara resa, Hr H. ämnar göra till hufvudstaden, här för ändamål att han må kunna personligen gifva en lämplig vink om denna sin afsigt. — En skomakarlärling vid namn Erik Ökner fanns förliden thorsdag hängd på vinden i sitt hemvist vid S:t Paulsgatan. Då händelsen upptäcktes: blef ynglingen skyndsamt nedtagen, men det var för sent att återkalla honom till lifvet. Han har i lifstiden varit af ett besynnerligt och svårmodigt lynne. kininndnntanammierennn Ned