REVY AF TIDNINGARNA. Tidningen Figaro har i gårdagsnumret yttrat några ord om den tvist, som nyligen varit å bane i afseende på företrädesrätten till utgifvande af en utländsk romanförfattares arbeten i öfversättning (i anledning af den kollision, som nyss egt rum rörande Bulwers Lucretia). Figaro har alltid ansett för lindrigast sagdt mindre ridderligt att begagna sin tidning till vehikel för framgången a sina öfriga företag förläggaren af Figaro och af Europeiska Följetongen är nemligen en och samma person) — och derföre har Figaro tigit i sin förläggares sak; men under det han tiger har han imedlertid mycket roligt. Han kan nemligen icke skratta sig mätt åt ett af Aftonbladets skäl,. och som ban derföre, till sina läsares gammanp, vill relevera, att nemligen den förläggare, ,som förut utgifvit ett eller flera af en förfatptares öfversatta arbeten, eger ett oryggligt palent, elt privilegium exclusivum på utgi vandet naf denne förfittares öfriga arbeten i evärdeliga ptider!!!! Logiken är ypperlig, Den med citationstecken utmärkta meningen är, med utropstecken och allt, ord för ord hemtad ur Figaro för i går, andra sidan, andra spalten. Men hvarifrån Figaro hemlat densamma såsom ett af Aftonbladet anfördt skäl — det är svår.re att få reda på, då Aftonbladet yttrat precist motsatsen af hvad Figaro här lägger detsamma i munnen. Vi förklarade nemligen, då striden om den ifrågavarande företrädesrätten lörevar, uttryckligen, och just för att icke blifva missförstådde, att vi alldeles icke reklamerade någon företrädesrätt till någon publikation af utländska författare i öfver sittning; för att undanrödja all tvetydighet tillade vi till yttermera visso, att om den Europeiska Följetongens förliggare behagar publicera i andra öfversättningar hvilket som helst af de arbeten, som förekommafli Läsebibliotheket, så skole vi å vår sida aldrig ens häröfver låta höra någon klagan, blott man vill hafva den godheten att med gifva oss samma rätt att få fortfarande publicera åtm nstone sådana förfsttare, hvilkas flesta lföregående arbeten vi utgifvit. Det är då utan tvifvel svårt att bete sig 0förskämdare, än Figaro här gjort, att dikta på oss den fullkomliga motsatsen af hvad vi yttrat, att beledsiga detta med utropstecken och tala om logik, samt på köpet efter ett sådant Figaro-knep vilja figurera med ridderlighet.