års början hafva enligt edsförbundets grundlag! öfvertagit befattning n att vara edsförbunde ts) Förorty för året, voro allesammans lika lydande och föijaktligen på förhand öfverenskomna. Men jemte de vanliga försikringarne om de resp. hovens uppriktiga vänskap, 0. s. V., innehöllo de det bifogad: märkliga vilkoret m d hinsvendtill varaktigheten af det goda förståndet. a!t detta kommer att fortfara så länge, som den grund, hvarpå Förortens myndighet hvilar, ick: blifvit angripen till sitt väsen, eller törfalskad till sin anda (aussi longtemps, que la base sur laquelle son pouvovir repose, Nn aura point ee entamege dans son essence ou vicige duns son esprit). Förorten Bern har icke trott sig böra lägga d-tta diplomatiska yttrande till handlingarne, utan har till hvartd ra sänd budet aflåtit töljande not: Så angenämt det är lör regeringsrådet i kanton Bern, såsom Eds örbundets Förort, att med Ers Excellens träda i officiella förbindelser, så öppet nödg s det beklaga att dessa förbindelser blifvit inledda på ett ovanligt, fordna bruk föga motsvarande sätt. President.n och Ministerrådet i Edsförbundets Förort Bern skola ständigt låta sig vara angeläget, alt, på grunden af fullständig ömsesidighet, sorgfälligt vårda och allt mer be ästa det statsrältsliga goda förstånd, som Schweiziska Edsörbundet så gerna underhåller med alla mot detsamma vänskapligt sinnadstater; hvad dereinot beräffar ledningen af edsförbundets angelägenheter genom Föro rten, så kunna Presidenten och Regeringsrådet icke unde rlåta, att erinra Ers Excellens, att de i a seende på denna ledning ensamt äro de edsförbundna kantonerna ansvariga; och likasom d. å ena sidan skola söka samvetgrannt uppfylla de dem genom sin förbundsenliga ställning ålagda pligter, likaså fast hafva de, å andra sidan beslutit, att sorgfälligt värna schweiziska edsförbundets sjelfständighet och dess förbundsenliga myndigheter, samt att bestämdt afböja hvar e försök, som tilläfventyrs kunde förekomma, att på hvad vis som helst inblanda sig i edsförbundets inre angelägenheter. I Freiburg hade den 44 Januari Stora Rådet antagit en straff-lag emot deltagare i folkförsamlingar; den är affattad i temligen skonsam anda. — Genom ett cirkulär till samtlige kanton rna, hade Statsrådet tillkännagifvit att lugnet nu vore fulikomligen återstäldt: alt en afdelning trupper vore förlagd i ena upprorsorten, Murten, och att en dylik kommer att förläggas i den andra, Boll. — Det berättas att Stora Rådet dessutom ålagt Murten en kontribution såsom kostnadsersättning, om 40,090 franker och Boll en annan, om 26,000. — Tili Freiburg ankom, den 435 Januari, Landamman-. nen Sechmid från Uri, för att på scparatförbundets, med anledning af de bekanta uppträdena församlade krigsråds vägnar, och efter uppdrag af detsamma, meddela Freiburgs regering följande: 4) En lyckönskan öfver de straffvärda upproriskas besegrand.; 2) en uppmaning till kraftfull förföljelse mot inhemska och naboliga uppviglare till myteriet, samt slutligen, och isynnerhe!: 3) yrkande på undersökning om och i hvad mån embetsmyndigheterna och nabokantonerna (Waadt, Gentve och Bern naturligtvis) gjort sig delaktuga deri. R-geringen i kanton Waadtland har formligen protesterat emot alt kanton Freiburgs trupper, utan föregången förfrågan, marcherat genom Waadtlands område; hotelser bifogas i fall af en återmarsch. En anmälan har äfven bifvit gjort derom hos Förorten, som begärt upplysaing häröfver af Fr-iburg, men tillika uppmanat till förlikning cch förklaring. ITALIEN. Uti erkulär af den 5 Jonuari, utfärdadt genom kardinal Gizzi, kungjordes den nya brottmåls lagens in örande. Så vidt den wid första granskningen kunde uppfattas, ansågs den motsvara lidehvarfye!ts fordringar på rättvisa och mensklighet. Engelska blad berätta, alt Pius IX har aflagt den gamla seden att låta kyssa den påfliga toffeln, och framräcker i stället sin hand, vid fötekommande vördnadsbetygelser. Den 4 Januari, om aftonen, begynte Vesuvius, efter lång hvila, att skjuta upp stora eldpelare,