NÅGRA BETRAKTELSER I ANLEDNING AF DEN NYA NÄRINGSFÖRFATTNINGEN. (Slut fr. gårdagsbl.) Hvad beräffar tdsenligheten af den nya niringsörfattningen, så lärer ingen neka, att ju en förändring varit af behofvet påkallad. För ingen är nemligen obekant, att den hittillsvarande lagstiftningen i dessa ämnen icke blott hvilat på principer, som icke längre hvarken kunnit försvaras, ej eller varit för tiden lämpliga: alt vidare de hittillsvarande niringslagarne, ändrade genom otaliga, hvarandra korssande bud framställt en oreda, hvars afbjelpandd icke kunnat vara annat än i högsta grad önskvirdt. Andra de mest bildade nationer hafva utom dess , lika med svenska folket, allt mer kommit till överlygelsen om niringsfrihetsprincipens rigtighet och tillämplighet, och :nnorstädes har denna öfvertygelse redan gjort sig gällande uti lagarna. Den har så äfven tillen viss grad hos oss, men ännu qvarstodo likväl flera der:mot stridande bud, och det har sonnerligen icke varit för bittida, att, följande andra nationers exempel, företaga en mera rationel ombildning af näringslagstiftningen, helst det gamla näringssystemet icke vidare und:rstöddes af någon opinion utaf särdeles makt och inflytande. I allmänhet hör man mot sådana helgjutns, från princip utgående förändringar, som förskräcka dem, hvilka icke älska rationeila ombildningar, utan förodraga att lapp: på det gamla, obekymrade för alla motsägelser uti hvilka m:n på denna väg råkar, invändas, att man bör akta sig att på detta sätt vända upp och ned på samhället: alt dessa genomgripande r former möjligen då kunna vara på sin plats, när en revolution sopat fältet rent, såsom i Frankrike, eller då ett land står på branten a sin undergång, såsom Preussen år 4807. Detta sednare påstående hör man i synnerhet ofta. D, som framställa det, bevisa likväl derigenom, att de icke gj rt sig reda för d2 stora svårigRR a TE TA a Aa RT a i Ar als a N RrRTR 4 VR RR VA RN