Aftonbladet – 25 januari 1847, sida 3

ras 6 syskon, om Gud förlänar dem helsa oc! lifstid, skola följa detta goda exempel så for de det kunna.x I Således 40 fattiga barn omhuldade af en ak tad familj, som äger bide vilja och förmåga at på ett ädelt och verksamt sätt befordra der goda sak den omfattat! Och nu hafva vi nöjet att framlägga någrs bref från våra unga korrespondenter i landsor. ten rörande skyddssyskons-ideen. Vi hafva er hel mängd dylika bref framför oss. Detär med Jen egen stolthet och glädje vi, endast litet brydde i valet, öfverlemna innehållet af några jaf dem åt våra unga läsarinnor uti och utom hufvudstaden, föreställande oss att de, liksom vi sjelfve, skola deraf hemta mycken tillredsställelse och fröjd. Eller är det icke en stor glädje att se dessa unga varelser villigt vända ryggen åt toma nöjen och lekar, åt flärdens och få.ängans lockelser och med kraft och förstånd ikläda sig ett värf, som åtföljes af så säkra och tidiga mödor men så osäker, åtminstone så sen lön —: att se dem, på en gång så ljufva och så allvarsamma i hågen, frivilligt inviga sig till skyddsväsen åt värnlösheten och nöden, och sålunda på förhand inlära vigten och värdet a! den unga qvinnans framtida kall som maka och husmoder? Men låtom oss för en stund följa dem på deras vandringar i nödens och eländets verld, och se huru godt, huru klokt de handla. Se här en ung flickas — bocnde i en af rikets större städer — tankar i denna vigtiga sak: oo — Hvad det beträffar, att lära de fattiga barnen sy, sticka åe., så bevisar man dem vissertigen redan derigenom en välgerning; men detta är dock mödor, som härstädes äro till en stor del undangjorde, genom den ovanliga frikostighet hvarmed här utdelas skolgång åt fattiga barn; man består dem ej endast undervisning, utan oftast kostnadsfritt mat, kläder och skodon, för att förmå dem att bivista skolan, och ändå ej sällan förgäfves; ty föräldrarne äro nog tanklösa och lättsinniga att ej fatta värdet af sådant godt, tyckande det vara ett talande bevis på deras ömhet för barnungarna, då de låta dem slippa göra något. Andra anse det dessutom vara mera vinstbringande, att låta dessa små stryka kring gatorna för att tigga eller stjäla. Det är elt påstående, ej utan grund, att det finnes ett slags innocence dans le crime, ty en mängd af dessa arma äro måhända hemfallna åt brottet, utan att förstå dess ryslighet, då föräldrar och anhörige just uppmanat dem dertill. Möjligen gifves det älven en moralisk häfstång, som kunde lyfta dem ur detta elände. Kanske att denna till en del torde finnas i den uppmuntran till det goda, som dessa vilseförda kunna erhålla af sina bättre lottade skyddssyskon om så lyckligt vore att denna id blefve allmänt antagen. Här i vårt samhälle är man oftast alltför gifmild med penningar och tycker sig dermed hafva gjort tillfyllest, utan att besinna huru ofta detta endast lägger hyende under lältjan, i stället att, om man utdelade allmosor af arbete och ett närmare deltagande i de betrycktas öde, skulle detta frambringa vida bättre resultat. Om nu den som åtoge sig skyddssyskon, sökte hos dem redigt och klart inplanta: att älska Gud cch medmenniskor, att tala sanning, och uppföra sig redligt och ärligt mot alla, vidare lärde dem fatta arbetets ära, dess nytta och lycka, sökte väcka deras sinne för naturens skönhet, denna källa till så mången ren njutning, och som lyckligtvis är öppen för den fattige som för den rike, och sednare, när deras begrepp hunnit nog utvecklas, visade dem förödmjukelsen att lefva af andras gåfvor, då Gud förlänat dem krafter och förmåga att sjelfva På ärligt sätt förtjena silt lifs uppehälle — lärdomar, som visserligen inhemtas i skolorna, men cj sällan för mekaniskt och på radband, för att göra ett varaktigare intryck, då de nu deremot, meddelade i vänliga och enkla ord och beledsagade af någon liten skänk, kunde blifva inpreglade för hela lefnaden! Serdeles upplyftande tanke är ock den, att någon! gläder sig när man gör väl och sörjer när man gör illa; kanske är af denna känsla äfven mycket att hoppas. Kanhända skulle det såjunda kunna byggas ett räddningshus-i-smått nom nästan sagdt hvarje famili, om alla förälIrar, som besitta s. k. välstånd, i glädjen vid