Aftonbladet – 22 januari 1847, sida 2

döde millionären skule vara. Huru förklara det. Hufvudmassan af sterbhuset borde ju tillfalla närmaste slägtingen — så lyder lagen. Men testam: ntet är upplöst; och nu först enfar Olivier Dalibard, att den aflidne hade en som — en son af ett förogående okändt äktenskap, som i hemlighet hade blifvit ingånget under revolut.onens bullersamma tidpunkt; ty hans hustru var dotter till en proscriberad. Sonen hade bli:vit uppiostrad på afstånd ifrån hemmet och salt i skola uti Lyon, samt var okänd för den sednare hustrun, hvilken hade fört en stor hemgift i boet, och som måhända icke gått till altaret, om hon afvetat detta förhållande. Sonens rättigheter, ej erkända under fadrens li stid, ble.vo det dock i hans dödsstund: och Olivier Dalibard inser nu, att Jean Bellangers död varit utar nytta för honom. Hela dagar har den bieke Provengalen läst sig inne med lagkarlar; men han har intet hopp att vinna något genom process. Aktenskapsbevisen, gossens dopattest och identitet, allt är klart och obestridligt; den skägglöse skolpojken i Lyon bergar således hela skörden af dessa namnlösa stämplingar — detta hemlighetsfulla dödsfall. Olivier Dalibard önskar att blilva bekant med arfvingen. Men gossen är satt under förmynderskap af en köpman i Lyon, en nära anlörvandt till gossens moder, och denne ger endast kalla svar på Oliviers bref. Plötsligen synes den svikne arfsökanden försonad med sin förlust. Belangers enka har sin egen easkilta förmögenhet, hvilken är stor, öfver all förväntan. Utom den egendom hon medfört i boet, hade hennes aflidne mans ömhet förmått honom att afsälta stora summor för hennes räkning. Enokan är således rik, lika rik, som sjelfva arlvingen. Hon är ännu vacker. Stackars qvinna, hon behölver tröst! Men imedlertid äro Dalibards nätter sömnlösa, och om dagen är hans blick dyster och ängslig; han synes sällan ute på gatorna. Fruktan är hans följeslagare om dagen, fruktan sitter om natten vid hans hufvudgärd. Chouanen, Pierre Guillot, hvilken såg upp till George Cadoudal, såsom till en gud, vet att denne blifvit förrådd,