Aftonbladet – 22 januari 1847, sida 2

— Någon i Dagligt Allehanda, som kallar sig liberal, har blilvit trumpen öfver Aftonbladets sednaste bre! till landsorten. Han finner i det hela alla dessa bref vara gåtolika och invecklade epistlar; men det sednaste brefvet serskildt kallas ett prat, ett resonnemang deri en bjellrande fras, en anmärkning ett meningslöst klander, författaren en libellist, 0. Se V. Af dessa små vänskapsbetygelser vill detnästan synas, som om törfattaren till Allehandaartikeln vore icke blutt liberal, utan tillika di: et förargad. Men öfver hvad? se det är icke så lätt alt utfinna. Vi yttrade uti det ifrågavarande brelvet den meningen, att kommitteen bade lemnal ett alltför stort öfvertag åt förmögenbeten framför personligheten, då den bestämt röstantalet i den öfra valkategorien efter egande hemman ifrån en röst ärda till sexton. Häruti instämmer hr liberal och erkänner, att man gerna kunnat stanna nedanöre. Vidare framställde vi den önskan, att kommillen numera åtminstone icke måtte mrymma i den ö:re kammaren ett alltför stort inflytande åt privilegier och klasser; och detta grundade vi på dem meningen, att det demokratiska elementet alltid måste halva en öfvervigt på det hela, om någonting väsendtligt skall vinnas med reformen. Äfven om vyssnämnda påstående säger br liöeral, alt vi deruti hafva rätt. Hvaruti har då brefvet till landsorten orätt? Det är scnnt, alt vi förklarade oss icke kunna helt och hållet deia den lyckliga förtröstan, om kommitte-pluralitetsns liberala åsigter, som Dagligt Allcb. yttrat i anledning af det första beskutet i principfrågan, om formen för representationens kreerande genom samfälda val (till nedre kammaren); men för att göra detta Aftonbladets yttrande till ett prat, ett meningslöst klander,, 0.s. v., vore det nödigt, att äfr ven Dagligt Allehanda sjelf godhetsfullt förkla—rade sig rent ut, huruvida det ännu fortfar i omnämnde förtröstan, samt ait det motiverade en sådan mening. Detta hindrar i alla fall icke sådana djupsinni.a undersökningar, som dem hr liberal på ett annat ställe i sin arti-kel anställt öfver Aftonbladets möjliga mening; med uttrycket: hälften af den fullvexta manliga befolkningen,, hvilket uttryck gifvit hr liberat anledning till dem; snillrika frågan, om vår mening är, att den riktigt demokratiska prineipen skall vara beroende af den kroppsliga utvecklingen,, samt till den anmärknngen, ati det är svårt att agöra, när en person är att anse såsom fullvext, m. m. Det vill synas, som om hr liberal vore en skick-lig ryttare, när han nerligen får rida på ord, och dylika evolutioner äro ganska muntra. Unter afvaktande af viäåre upplysning här-om. från D. A:s sida, ingå vi nu icke i någon. gare refutation at br liberals artikel. väl förtjenar det, att eitera en mening deri,. bemligen den satsen, yttrad till försvar för en: vexande röstskala efter förmögenhet, att för— ,värfsåriften kan vara en. lika så ädel drift, ja kanske ädlare, än de drifter, som följa med pvår fysiska natur såsora menniskor,. Den som läser detta yttrande, såsom argument mot Aftonbladet, skall sannolikö tro, att vi velat inätta. valen efter sådana. fysiska anlag som matlusten, könsdriften, o. s v. Vi kunne emedlertid försäkra, att vi icke tänkt på några sådana kathegorier,, hvaremot det ser ut, som