Aftonbladet – 18 januari 1847, sida 3

den lugna bild, det framställer för dem, hvilka lefva i endrägt med sit slägte; — hon betraktade sliting med misstänksamma blickar, och var, innan hon inträdt i verlden, beredd att lefva deruti såsom en konspiratör i en af inveres orolighot.r söndersliten stad, bespejande och bespejad, ett mil för intriger ach sjelf intrigerande — här en krona för den lislige, der bödelssvärdet för den öfverlistade. Men hennes kärlek, ty kärlek är tro, hade till bälten ledt henne ut ur denna förståndets irrsång. Den intagande, ocrarna och uppriktiga ungdom, som afmålade sig i hennes trolofvades anle! e, — sjel? va hans motvilja för planer, i hennes ögon så naturliga, alt de syntes henne helt ech hållet oskyldiga — hans uppenbara tillt till manners förmåga allena, utan annat biträde, än det af heder och ihärdighet — allt detta var för henne en dragningskraft, som ryckte henne ifrån sig sjel Om hon fast, blind! och tillitsullt slöt sig till honom, så var det icke för det hon i henom såg blott och bart en älskare, I sin älskare skådade hon även sin g da ng I Om han endast dött bort ifrån herne, skulle dock engelens småleende hava öfverleNat honcm ceh varnat hern2. Men han hade icke dött — engelen sjelf hade bedragit; — vingarne förmådde j lingre bära hexne — d2 had2 sänkt sig i smutsen, voro orenade d ra: — i och med detsamma var ock deras styrka förlerad. Allt var endast svek, falskhet och bedräg: ri. Åter onsamt i verlden, reste sig nu det eviga jaget. Så skådade hon ned i a grunden, f djup till djup! och ingen ljusstrimma framlyste i den mörka natten, bottenlöst var svalget. Olivier Dalibard var den ende af alla hennes bekanta, som hon i sin enslighet emoitog. Han spelade sin roll, såsom man kunnat vänta at det ovanliga tålamod och den skarpsynthet, hvilka tillhörde hans karakter. Han aktade sig för äfven den aflägsnaste hänsyftning på sin tillgifvenhet cller siza förhoppningar. Han snarare ådagalade deltagande genom att iakttaga samma tystnad, som hon, då han gjorde något försök att trösta henne. När han talade, sökte han mer intressera hennes. själ, än att på direkt sätt hela hennes djupa bjertesår. Den he