Aftonbladet – 18 januari 1847, sida 2

1 dussin goda, ordinära 3-trådiga, hvita bomullsstrumpor kostar uti Schlesiska fabrikerna Hamb. bko må 3, 42 s. 406 dussin deraf, å 3 mål 42 s., Hamb. bko ml 375 å kurs 498 s. . Bko rdr 333: 46. — Dessa 400 dussin, som väga 200 TT, å 6 rdr 52 sk., draga, enligt 4841 års tulltaxa, ett tullvärde af. samt följande afgifter: so. 1335: 16. Tull! å 200 FB, å 2 rdr 40 sk. BO rst. . . . . cv 444: 2. 4. Afgift till handelsoch sjöfartsfonden . . . . . 46: 23. 8. Tolag . s ss so 40: 23. 8. Provision, frakt, assurance MM sc s 2. 33526. — Dl 558: 36. 8. öljaktligen utgör tullvärdet 400 proc. och tullen med omkostnader 467 proc. af varans inköpsvärde. Då ingen lärer kunna bestrida, att dessa tullbestämmelser äro ultra-prohibitiva — hvarföre hafva likväl publicister och lagstiftare ropat öfver frii porty, utländska intressen, på behofvet af förl tullafgifter m. m.? JO, derföre att de velat missleda och förvilla de enfaldiga, eller också sjelfva varit missledda. Märkeliga upplysningar och slutsatser kan man af föregående tablåer jemväl vinna för sitt omdöme öfver uppgifterna och ropen om nöfver-importy, cunderbalance m. fl. lika outredda naturkrafter, serdeles när man besinnar att importen vanligen beräknas efter så beskaffade tullvärden, som de af oss nyss antydda. Det är otvifvelaktigt, att beloppet af på olofiig väg importerade varor är ganska betydligt och måhända utgör vida mera, än någon föreställer sig elier kan beräkna, Men vi äro förvissade, att detta örhållande skall alltid komma att fortfara, md vika kostroll vr och strafibestämmaser som helst så länge förbud och höga afgifter bibehållas, hvilka ppmuntra folket och tvinga medborgare till lagfverträdelser. Den enda säkra verkan, som de kunna framkalla, är ökad vinst för smugglaren och större demoralisation bland folket. Minskad införsel kan dermed aldrig vinnas, så länge afsättning och vinst erbjuda sig. Vi hafva talat om uppmuntran och tvång till lagöfverträdelser, och vilja derföre med några omdömen belysa denna vår insinuation. Det ligger uti menniskonaturen en ocmotståndlig on till sjelfbestånd, till begäret att vinna utkomst ch förkofran. När denna drift, hos menniskor af hö stånd och bildningsgrader, ofta visar sig vara sta än deras rättsoch pligtkänsla, så kan man biliigtvis ej alltför strängt döma folket inom den us tri för ud ella och arhetsklasserna, starka frestelser, som lagstiftningen utlagt de dem. om de gifva vika antage att A. behöfver årligen införskrifva, bland annat, t. ex. 4000 dussin bomullsstrumpor, hvilka han, såsom laglydig och samvetsgrann medborgare, låter behörigen införtulla, så skulle dessa, enligt hvad vi förut visat, kosta: Om vi uti inköpspris . . . . B:ko rdr 3335: 46. tull och omkostnader . . oo. 5587: 32. S:a 8924: — eller nära 9 rår b:ko pr dussin. Men B. och C., hvilka också af denna vara dinera stora partier ), och tycka att de böra förskaffa sig varan till lägsta möjliga pris, låta hos något af de utländska bolagen försäkra den, med vilkor att fritt lefvereras uti närheten af någon stad i södra eller vestra delen af riket, emot premier, efter omständigheterna, till högst 30 proc. af fakturavärdet. Inköpspriset utgör jemväl för B. och C., för 4000 dussin B:ko rdr 3333: 46. Omkostnader till sista utskeppsningsorten, 3 proc. rr rr rs kv 0 0 166: 32. Premier till försäkringsbolaget för import och risk, 30 PprOf. . so so . 1000: — S:a 4500: — eller 4 rdr 24 sk. b:ko pr dussin. A. har sålunda, på sina importerade och förtullade 4000 dussin bomullsstrumpor, gjort en förlust af b:ko rår 4424, i jemnförelse med B. och C., hvilka deremot, utan någon egentlig risk eller möda, erhållit en lika stor förtjenst å hvar sin motsvarande varupost. Alla kommentarier häröfver lära vara öfverflödiga! —L ) Det torde icke vara vederbörande obekant, att uti södra och vestra delarne af riket finnas enorma lager af dylika strumpor, hvilka, ofta tullstämplade (?), försäljas till 7, 8 riksd:r riksg:s per dussin. REVY AF TIDNINGARNA. Svenska Minerva, som stundom innehar den konsten, att koka soppa på cen spik, har föresit si? en sådan Oneration i anledning af sed