Aftonbladet – 13 januari 1847, sida 1

RR RR — —— — — — — PRONATOR So a SNR Te han på grund af sin ställning, kunde förmodas ega en större insgt och mera luttrad omdömesförmåga, är inkompetent att föra ordet. Han talar älven hir såsom den blinde om f.rgerna. Vår uppspirsnde litteratur känner han så godt som allde!es icke, och om vårt undervisningsväsende har han en så ofullständ:g och bristfillig kunskap, att den är värre än alldeles ingen, emeden den endast förer på villspår. För att fullständigt visa det högst otilifredsställande i förf:s skildring af dessa förhållanden, skulle det imedlertid vara nödigt alt lemna en sjelfständig och ämnet någorlunda uttiömande behandling af d tsamma, och då detta naturligtvis i dessa ifrågavarande anmärkningar icke låter sig göra, måste jag här inskränka mig tll alt påpeka några af förf:s väsendtligaste misstag, förbehållande mig att vid ett annat tillfälle fi upplysa de här omhandlade både vigtiga och i vissa hänseenden intressanta förhållanden på ett mera positivt sitt. Osktadt förf. eiterar — så väl universiletets-grund-stadgan (Fundatien) af 4824, som lagen af den 47 Sept. 4843, hvarigenom nämnde stadga underg:tt flera, icke oväsendtliga förändringar, har han likväl icke gittat att sälla sig så in i sakerna, att han kunnat komma till klart erkännande af hvad som för det närvarande är gällande. Pag. 224 berättar han, att universitetet stir under en af Konungen utnämnd Canslers högsta inseende,, oaktadt denna mellaninstans just g nom ofvannämnde lag blef upphäfd, — äfvensom Prokanslers-befattningen — och det akademiska kollegium nu står omedelbart under departementet för kyrkooch undervisningsväsendet. Pag. 222 berättar han, ,att i en sednare tid har tillåtelse blivit gifven att få aflägga ex:men (den så kallade Latinskt-juridiska) på modersmålet, hvaruti Norska laghistorien och Romerska lagen blifvit uteslutna Detta är en stor villfarelse, som har sin anledning dels ifrån den omständ gheten, att förf. icke vet att skilja emellan den för preliminarister och den för studenter inrättade juridiska examen, och dels derifrån, alt förf. har hört något om, att man vid vårt universitet icke längre drifver ett sådant afguderi med den latinska grammat:ken, att det nödvändigt fordras. att examinanden skall uttrycka sig på det döda latinska språket, i vissa fack. Men examensföremålen äro derföre ingalunda förändrade och det examineras ännu alltid, så väl vid den skriftliga som muntliga pröfningen af den fullständiga juridiska embetsexamen i Norsk Laghistoria och Romersk Rätt, hvartill nu, enligt 1845 irs lag, kommer Statsekonomi. Att preliminär-examen genom Lagen af 1845 blifvit för framtiden afskaffad, omtalas för öf rigt icke med ett ord, oaktadt detta är en af de allra väsendtligaste förändringarne, som universitetsstadgan genom bemälte lag undergått, och oaktadt för häruti bordt hafva funnit någon tröst för sina bekymmer i anledning af den olyckliga örändringen,, hvarigenom Chemi blifvit salt i stället för latin och grekiska vid den såkallade andra examen ). Ty då det lärda universitetsväsendet hos oss ännu är inrättadt efter de så kallade humanistiska principerna (se hvad förf. sjelf härom anförer pag. ) Postoch Inrikes Tidningar har låtit sig förledas af förf. att framställa denna bestämmelse i lagen af den 47 Sept. 1845 såsom ett ecxemplum instar omnium på det all äkta vetenskaplighet och klassisk lärdom etc. etc. föraktande Bondeväldets olycksdigra inflytelse på Storthingets lagstiftande verksamhet. Med hvad rätt, kan man här sec; och med hvilken takt kan man sluta af den omständigheten, att lagen i sin helhet — alltså äfven den öfverklagade bestämmelsen — är sanktionerad af H. M. Eonungen, som således, efter det officiella svenska bladet, måste antagas hafva gillat sådana — all lärdom och vetenskaplighet nedbrytande tendenser. För öfrigt måste anmärkas, att det ifrågavarande stadgandet — såsom naturligt är — icke härleder sig ifrån Bönderna, utan ifrån folk med all önsklig crudition I och skol-lärdom.