Aftonbladet – 11 januari 1847, sida 1

KORRESPONDENS-ARTIKEL. 2 PALMBLAD OCH NORGE. (Forts. fr. Tisdagsbl.) Kapitlet om Finanserna (från pag. 183 —210) har generat förf. i ännu betydligare grad, då det var för honom omöjligt att frångå de stora framsteg, som i detta alseende egt rum och den kloka financiella polltik, hvarigenom man från ett i grund förstördt penningeväsende kommit till ett solidt och väl ordnadt, från en statsbankrutt till ett sällsynt statsvälstånd. Detta författarens aftvungna medgifvande är alltför märkligt för att icke till en dol här intagas. Jemför man, — säger förl. pag. 4193 — denna penningställning med årets 4814, då armå och flotta saknade vapen och ammunition, ingen bank fanns, universitetet endast fanns till namnet, då inga statens ångfartyg ) ännu funnos, och då allmänna byggnader och vägar tarivade mångfaldig förbättring; besinnar man vidare, att detta resultat blifvit vunnet icke genom påläggande af nya skatter (med undantag af den till bankens inrättande) eller förhöjiande af de gamla, utan att skatterna tvertom blifvit betydligt nedsatta; så mist: man erkänna, att Norrmännen ega full rätt att vara stolta öfver den vishet, som ledt deras statshushålining. ehuru väl derås påstående att detta skett utan all oklok sparsamhet, förtjenar ett serskildt betraktånde, i hvilket vi längre fram vilja inå— — Huru förf. här kan tala om oklok sparsamhet är visserligen för ett vanligt begrepp svårt att inse, då de anförda och många andra stora och gagneliga resultater, oaktadt folkets till det yttersta drifna patriotiska uppoffringar, och oaktadt den af Storthinget med insigt, bestämdhet, kraft och energi drifna financiella reorganisationen, säkerligen icke hade kunnat efnås utan iakttagande af en stor sparsamhet. Men för den som finner en liberal anda i det af den danska regeringen följda finanssystemet, genom hvilket, väl att märka — till stor del såsom en följd af det mest öfverdrifna slöseri — staten bringades nära sin upplösning, måste ju hvarje sparsamhet, förekomma poklok):; Pag. 492 angifver för. den återstående statsskulden år 4844 utgöra 1,432,000 speciedaler. För att göra denna uppgift fullständig, vill jag endast anmärka, att man nu äfven uppsagt återstoden af det lån, som ursprungligt blef upptaget ) Icke heller private.